Sida xiv
Förord
organisationen af konungens riksstyrelse, men hans framställning har i denna punkt, såsom med hänsyn till afhandlingens proportioner i öfrigt är helt naturligt, en mera skisserad karakter. G. Bergs afhandling Bidrag till den inre statsförvaltningens historia under Gustaf den förste, hufvudsakligen i afseende på Småland, (Ak. afh., Sthlm 1893) rör, såsom titeln antyder, egentligen endast lokalförvaltningen, och för mitt ämne har därur intet varit att hämta. Äldre monografier, som äfven sträcka sig öfver denna period, äro J. A. Rehbinders Biographisk, historisk och genealogisk beskrifning öfver svenske riks-canzlerer, riks-cansliråd, hof- och justitiæ canslerer jämte en bifogad kårt canzli-historia (Sthlm 1786) och S. Rosenhanes Afhandling om de fem höga riksämbeten (Sthlm 1799). Ingendera har något värde såsom källa för detta ämne; de notiser, som de innehålla, äro okritiskt sammanförda från ännu äldre historiska arbeten och befinnas vid en kontroll ytterst ofta vara felaktiga. En kortfattad framställning af Gustaf I:s centrala finansförvaltning finner man i en Berättelse om Svenska Kammarverket under Konung Gustaf I:s Regering af P. A. Granberg (Vitterh. Akad:s Handl., X), men ej heller denna framställning lämnar något användbart bidrag till frågans behandling.
Af den svenska historiska litteraturen har jag således endast så till vida kunnat draga nytta, som naturligtvis en mängd strödda underrättelser i speciella frågor ur den varit att hämta. Däraf följer, att någon kritisk allmän värdesättning af de arbeten jag begagnat icke hehöfver komma i fråga.
Min undersökning har alltså i alldeles öfvervägande grad kommit att grunda sig på de primära källorna. Dessa äro naturligtvis betydligt omfattande. Den bekanta satsen, att man icke skrifver Sveriges historia efter förordningar, finner sin tillämpning icke minst inom förvaltningshistorien, och detta naturligt nog framför allt under ifrågavarande tidehvarf, dä skriftliga förordningar för regeringsmaskineriets reglering endast så småningom började komma i bruk. Materialet till en framställning af centralstyrelsens organisation måste därföre väsentligen sammanföras på samma sätt från de otryckta och tryckta handlingarna som från den historiska litteraturen: i form af underrättelser angående regeringens faktiska verksamhet i alla dess enskildheter, underrättelser tillräckligt talrika och tillräckligt omfattande för att kunna sammanställas så, att de medgifva slutsatser angående den existerande allmänna ordningen. Till ett dylikt material kan man naturligtvis vänta att finna bidrag snart sagdt inom alla de handlingar, som röra rikets inre historia under detta tidehvarf, och det har därföre varit nödvändigt att genomgå ett betydligt antal samlingar. Hvilka bland dessa som gifvit något utbyte, framgår af redogörelsen för anförda källor.
Det torde emellertid vara klart, att under sådana förhållanden fullständighet i materialsamlingen och följaktligen i framställningen icke blir möjlig att ernå med det mått af arbete, som kan anslås åt en afhandling af denna art. De samlingar, som jag användt, framför allt de arkivaliska, äro så många och vidlyftiga, att en minutiös granskning af hvarje handling ord för ord icke alltid kunnat
Källa: Project Runeberg ·