Sida 132
I. Allmänna organisationssträfvanden inom centralregeringen
utöfver hvad som under Gustafs tid betraktats såsom kunglig ståt. Hans maktanspråk voro kanske i sak ej större än faderns, ty de kunde ej vara större, men de framträdde på ett annat sätt, i en annan ton, med andra later.
I den nye konungens personliga daning fanns dessutom ett grunddrag, som starkt afvek från faderns. Så väl Erik som Johan hade en teoretiserande, konstruerande anläggning, som var den grundpraktiske kung Gösta främmande. Den yttrade sig hos Johan mest i ett rent teoretiskt intresse, hans teologiska spekulationer, hos Erik i en med hans sjukligt uppjagade misstänksamhet sammanhängande sträfvan att i förväg beräkna alla eventualiteter för den verksamhet hans tjänare hade att utföra, att genom föreskrifter, som efter dessa beräkningar konstruerats upp för olika fall och för alla enskildheter, försäkra sig om sina afsikters förverkligande. Ytterligt detaljerade skriftliga instruktioner blefvo en genomgående form för Eriks uppdrag åt sina högre och lägre organ.
I denna äflan att genom skriftligt fixerade instruktioner reglera hvarje arbete i statens tjänst låg redan i och för sig en organiserande tendens. Arfkonungens och renässansfurstens strafvan efter mera grandiosa former för den kungliga värdighetens yttre framträdande pekade likaledes utöfver den primitiva ordning, hvari det personliga konungadömet hittills rört sig. Personskiftet på tronen måste komma att medföra förändringar i hela regeringens karakter.
*
Förslaget om hofråd af år 1557 vittnar om att Erik redan såsom tronföljare hade blick för behofvet af nya centrala förvaltningsorgan. En annan handling från tiden före hans tronbestigning belyser från annan synpunkt hans uppfattning om hvilken yttre apparat som höfdes den kungliga värdigheten. Det är en tydligen på hans befallning uppsatt förteckning öfver det följe, som han ville hafva med sig på den planerade friarefärden till England. Flera af rikets förnämsta män hafva här
Källa: Project Runeberg ·