Sida 134
I. Allmänna organisationssträfvanden inom centralregeringen
tjänsteuppdrag förlorade sin kraft, så att det ankom på den nye regenten att afgöra, om han ville upptaga sin föregångares tjänare såsom sina eller icke. Tydligare än någonstädes gällde detta i Sverige, där dylika uppdrag ännu i allmänhet hade så obestämd karakter. Å andra sidan var det dock naturligt, här som annorstädes, att vid ett tronskifte den nye konungen i regel faktiskt hos sig anställde de flesta af de förut varande tjänstemännen.
Så skedde också vid detta tillfälle.
Rådet hade af gammalt plägat öfvergå från en konung till hans efterträdare, och Erik synes hafva bibehållit konung Gustafs rådsherrar vid deras rådsvärdighet, så vidt man kan se, utan att formligen bekräfta denna. Äfven titeln sekrete råd förekommer strax efter tronskiftet för Per Brahe, Sten Eriksson och Svante Sture, ehuru intet slags uttrycklig stadfästelse omtalas.
Den egentliga förvaltningspersonalen i kansli och kammare synes likaledes hafva från den aflidne konungens tjänst trädt in i den nyes, men i fråga om denna finnas verkligen antydningar, att en bestämd ny anställning ansetts erforderlig. Därvid tillkom också en nyhet af stort intresse. De mera framstående tjänstemännen i det svenska kansliet och i kammaren erhöllo beställningar, som hitintills endast användts för utländingar.
Källa: Project Runeberg ·