Sida 110
områden, och genom en stor modern frihamn hoppas man än ytterligare trygga stadens betydande handel.
Det är en besynnerlighet med hamnen, som man snart blir varse: flodens yta är högre än gatornas nivå. För att värna staden mot ödeläggande öfversvämningar har man längs Mississippiflodens nedre lopp byggt dammar. Vid vanlig vattenhöjd är skillnaden mellan floden och stadens niva ungefär 1 V2 m, men vid högvatten kan Mississippi stiga mer än 4 m, och följden blifver dessa förfärliga öfversvämningar, som väcka uppseende och deltagande vida omkring i världen. Det är staten Louisiana, som hårdast fått umgälla nedhuggandet af Nord västerns aflägsna skogar.
New Orleans är en gammal god fransk stad. Det faller genast i ögonen, då man kommer till hotellet, som är af ett helt annat slag än de tråkiga, stora stenpalats, som man fått vänja sig vid, då man rest genom Förenta staterna. Här finnas hvarken vestibuler (förhall), marmortrappor eller elevatorer (hissar). I hotellrummen finnes hvarken gas eller elektricitet. I en blankpolerad messingsstake står ett vaxljus. Det förefaller högst märkvärdigt i ett land, där man under månader fått den underbara lampan tänd, blott man tryckte med fingret på en knapp.
På morgonen dricker man sitt kaffe med mjölk och spatserar sedan ut på Canal Street, stadens hufvudgata, som är så olika en amerikansk gata. Husen äro alla låga, uppförda i amerikansk, spansk, fransk och italiensk stil. Den nedersta våningen är mot gatan som oftast utan yttervägg, så att butikerna äro alldeles öppna. I dessa luftiga rum och utanför under soltaket, alltså midt på gångbanan, uppgöras affärerna. Liksom i Orienten finnes egentligen icke någon gräns mellan gatulifvet och affärslifvet. Det hela flyter tillsammans i ett brokigt virrvarr. Bostadslägenheterna äro däremot mycket knapphändiga. Fönstren äro smala och tillslutna med persienner, hvilket ater visar en af olikheterna mellan den romanska och den anglosachsiska folkgrenen. Fransmannen sluter väl till om sig i sitt hem. Amerikanen låter genombryta murarna med stora fönster, som han drar upp med en mekanisk inrättning; och i det fyrkantiga hålet visar han sig själf i skjortärmarna.
Men det är icke byggnadssättet, det är det brokiga
Källa: Project Runeberg ·
