Tillbaka Read Runeberg

Geografiska skildringar för skolan och hemmet. Del 4. Amerika

Originalsida 171
Originalsida 171
Originalsida 170
Originalsida 171
170–171

Sida 171

små skålar af ler eller bleck, i hvilka saften sipprar ned. Efter som skålarna fyllas, tömmas de i ett stort kar; vätskans färg är nästan mjölkhvit. Det gäller nu att utan uppskof kunna begynna rökningen; om nämligen saften blir för länge stående i karet, afskilja sig de oljeaktiga delarna, och saften blir då obruklig eller kautschuken blir åtminstone af sämre beskaffenhet. Ett slags skorsten med en smal öppning bygges af ler eller jord. I denna antändes en eld af ett slags torkade palmnötter, urucury, som gifva en stark rök. När röken blifvit tillräckligt tjock, doppas en träpinne i vätskan och hålles i röken; genast stelnar mjölk-saften till en klump vid ändan af pinnen; denna doppas åter, och så fortsättes, tills klumpen har uppnått en storlek af omkring 35 cm i genomsnitt. Därefter torkas den i solen och antager en brunaktig färg.

Vi fortsatte färden uppför iloden och landade vid några smärre handelsplatser. De voro hvarandra nästan alla lika: ett par byggnader af stampad lera, omgifna af indianhyddor, på några ställen en liten kyrka eller ett kapell, en öppen plats med några palmträd rundt omkring, några banan- och kakaoplantager och för öfrigt urskog. Seglatsen på floden är lika enformig; man ser icke annat än vatten, urskog och himmel. Värmen var mycket tryckande; den lilla bris, som då och då kom, var östlig, och då ångbåtens kurs var nästan fullt västlig, märktes ombord ingen fläkt.

Sedan vi passerat gränsen mellan Brasilien och Peiu, landade vi vid Loreto, en vackert belägen plats med något boskapsskötsel och odling af kakao. För en tjugo år sedan tillverkades här en mängd fina halmhattar, s. k. panama-hattar, som da stodo högt i pris. Jag har sett sådana slags hattar, som värderades till flera hundra kronor stycket. De göras för hand och äro så täta, att regnet ej kan tränga igenom. De finaste äro ljusgula och så mjuka, att man kan rulla ihop dem och stoppa dem i fickan.

Söndagen den 18 maj på morgonen kommo vi till Yquitos, som har en hög och särdeles sund belägenhet, så att man här icke har något ondt af gula febern, träskfebern eller andra svåra sjukdomar, som eljes trifvas öfverallt i Amazonbäckenet.

Källa: Project Runeberg ·