Tillbaka Read Runeberg

Geografiska skildringar för skolan och hemmet. Del 4. Amerika

Originalsida 172
Originalsida 172
Originalsida 172
Originalsida 173
172–173

Sida 172

Ett Indianläger vid Rio Branco.

På hotellet i Manåos blef jag bekant med en ganska märklig man, en grefve Stradelli från Italien. Han hade för ñera år sedan begått ett mord i sitt fädernesland, lyckats fly ur fängelset och efter något kringflackande hamnat i Manåos. Därifrån hade han begifvit sig inåt landet för att slå sig ned bland de vilda indianerna och lefva tillsammans med dessa skogarnas frie söner. Ett original var han, litet läkare, litet konstnär och naturforskare. Indianerna betraktade honom som en halfgud, han var deras läkare och rådgifvare — deras medicinman.

Han stannade en veckas tid i Manåos och gjorde stora inköp för sina indianer; han lastade en liten ångare med ris, mais, kakao, socker, kaffe och en massa andra varor, som skulle föras till indianlägret vid Rio Branco. Jag mottog med tacksamhet hans anbud att följa med på resan. Många förberedelser behöfdes icke; med min hängmatta, mina bössor, ett par skjortor och andra nödvändighetsartiklar i en nattsäck gick jag ombord på den lilla ångbåten, stor som en vanlig bogserare, fullstufvad med lådor och tunnor, stora knippor torkad fisk och ett par träburar med höns. Besättningen bestod af en gammal neger, som skulle föreställa maskinist och eldare, samt en ännu äldre portugis, som såg ut, som om han varit bakad af pepparkaksdeg, så förbränd och uttorkad var han af solen. Han var kapten på skutan och äfven matros, ty för öfrigt funnos inga andra utom jag själf, Stradelli och hans indiangosse, en rask tolf års pojke, gulbrun i hyn, något liknande en grönländare med sina utstående kindben, sneda ögon och sitt kolsvarta hår, så tjockt och sträft som en hästman.

Under dagens lopp styrde den knepige portugisen utmed stranden för att undvika den starka strömmen midt i floden; under natten midt i floden för att undvika bankarna. Denna natt stördes vi förvånande litet af moskiterna; detta bekräftade, hvad jag förut hört, nämligen att de icke tycka om Rio Negros svarta vatten, under det de med förkärlek lefva vid den gula Amazonfloden. Nästa morgon vände vi in i en mycket trång arm af floden och seglade på denna

Källa: Project Runeberg ·