Sida 53
grå måsar, hvilkas vingar glänsa i solen, segla fram och tillbaka och flyga trotsigt ända till fallets fot. I bakgrunden ses Niagaras luftiga hängbro, hvilken leder öfver till Canada och under hvilken i ett hissnande djup floden skyndar mot sjön Ontario.
Från denna hängbro såg jag fallen just i solnedgången, då allt kläddes i ett rödlett skimmer. Skummet, rosen-färgadt, tycktes nå ända upp till himlahvalfvet och förenas med de glödande aftonskyarna, och när solen slocknade, göt månen sitt silfver öfver hela den förtrollade klyftan med dess vattenfall, dess mörkgröna öar, dess dystra stränder, strålarna glittrade i det fallande vattnet och speglade sig i vågen, som gled fram djupt, djupt under mina fötter. Natten var så stilla, att man endast undrade öfver att icke själfva »åskornas vatten» tystnade och gick till hvila.
Främlingen går, sedan han sett dessa punkter, vanligen till »de tre systrarna», trenne dystra, ensliga öar, bevuxna med knotiga, af vinden utpinade träd. De äro sammanbundna med fastlandet, eller rättare med Get-ön, medelst tvenne gångbroar. Från den yttersta af dem blickar man ut öfver den väldiga floden. Denna är här mycket bred; man skulle tro, att den vore en vik af oceanen, full af djupa svallvågor med hvitskummiga kammar, vore icke böljornas rörelse mera oregelbunden och oberäknelig. De synas upprörda af en hemlighetsfull makt, hvilken förvandlar hela fåran till en kokande kittel, öfver hvilken det fina skummet yr likt en hvitgrå dimma. Ute bland bränningarna ligger en liten ö, Gull-Island, aldrig trådd af mänsklig fot.
Först här får man en aning om mängden af vatten, hvilket oupphörligt tär på fallets oerhörda af naturen själf byggda dammbord. Också beskref Hästskofallet — om man får tro den europeiske upptäckarens, Fader Hennepins, af-bildning — ännu på 1600-talet alls icke såsom nu en båge eller hästsko. Dess kam var en rät linje. Vattnet har ur-hålkat klippan, och under tidernas lopp skall fallet allt mer närma sig sjön Erie.
Niagara är rikt på sägner. Bland annat berättas om en indiansk plägsed, ett vittne om Niagaras trolska makt öfver själen. De röde männen trodde, att vattnets ande hvarje år måste blidkas med ett offer. Deras offer bestod
Källa: Project Runeberg ·
