Sida 31
Enleveringen
tillfrisknade, ty denne man hade en kropp af jern, liksom han hade numera ett hjerta af sten. Hans själ rufvade endast på att göra deras planer om intet, att ännu en gång få Ellen i sitt våld. Hur detta skulle gå till gjorde honom detsamma, endast han finge ega henne en timme så skulle han vara i stånd att sönderslita hela verlden. Men nu herrskade icke blott lidelsen i hans själ till henne, nej nu sällade sig hatet dertill, ett lefvande, glödande hat mot denne man, som förrådt honom, ty han fattade genast, då Klas saknades, att han varit den som vågat rycka bytet ur lejonets klor. Edgar hade han ombord på skeppet aldrig sett, alldenstund han fått stöten så hastigt, att han inte sett hvarifrån den kom. Men att Klas varit med om det var klart. Snart började han också att uttänka nya hämdplaner och en utaf dem ville han sätta i verket.
Genom sina spioner fick han veta att Edgars och Ellens bröllop var utsatt tills om 14 dagar, så fort lysningstiden var till ända. Det måste således ske förut, det som skulle ske. Det måste göras raskt hvad som skulle göras. Planen var snart uppgjord; han skulle låta Edgar försvinna, dock icke döda honom, ty det vore icke hämd nog; nej, han skulle få veta att hans Ellen var älskarinna åt Curt, och på samma gång ville han hafva Klas i sitt våld, för att långsamt döda honom, utan förskoning och under de gräsligaste marter. Han ville stinga ut hans ögon, för att mätta sig af hämd, han ville slita lifvet ifrån honom tum för tum och njuta af hvarje dödsqval han led, af hvarje plåga han kände. Och så skulle han bädda sin brudsäng på hans graf. När brodern dött för hans hand, skulle systern falla i vanära för hans lidelse. Så vore han hämnad. Så skulle hans hunger efter hämd mättas och hans törst efter kärlek släckas. Men denna gång skulle ej hans plan misslyckas, ty denna gång skulle ingen hindra det.
Han glömde Gud.
Källa: Project Runeberg ·