Fredsrörelsen : en framställning af de modärna sträfvandena att ersätta krig med skiljedom

FREDSSAKEN I NATIONALREPRESENTATIONERNA. 13

Men saken skulle komma åter. "Det är en stor för- synens välgärning,' säger hr Revon, "fatt människorna ej äro odödliga"; komitén för utrikes ärenden, hvilken visade sig så föraktfull år 1837; antog år 1851 enhälligt en resolution om önskvärdheten af att i alla traktater in- föra en klausul (bestämmelse) om skyldigheten att försöka skiljedom, innan man finge gripa till vapnen. År 1853 antog senaten en liknande resolution. År 1873 framlade senatorn Simmer ett förslag till uttalande, däri skiljedom betecknas såsom det enda "hederliga och praktiska medlet" att reglera mellanfolkliga konflikter, och följande år an- togs detta förslag af kongressen.

I slutet af 1880-talet fick saken en ny stöt framåt genom den redan omtalade deputationen från engelska parlamentsmedlemmar för att vinna presidentens med- värkan till underhandlingar om afslutande af en skiljedoms- traktat mellan Förenta staterna och England. I maj 1888 beviljade senaten på förslag af hr Allison ett anslag af 24,000 dollars till kostnaderna för underhandlingar mellan Förenta staterna, England och Frankrike, och samma år bemyndigades presidenten, på förslag isenaten af hr Sher- man, i representanthuset af hr Hill, att närhälst han fann tillfället lämpligt söka inleda underhandlingar med de europeiska makterna angående skiljedomstraktater. Ko- mitén för utrikes ärenden hade denna gång själf utar- betat förslagen.

Slutpunkten och glanspunkten i sitt arbete för freds- sakens praktiska genomförande nådde Amerika genom den panamerikanska kongressen i Washington 1890 och underskrifvandet af den permanenta skiljedomstraktaten mellan alla amerikanska stater.

I England väcktes frågan första gången på tal af : Richard Cobden år 1849 i form af ett föreslaget allmänt utlåtande i fredssakens syfte, men detta afslogs af under- huset. År 1873 återupptogs Cobdens motion, något modi- fierad, af Henry Richards och gick igenom, fastän Gladstone den gången tillrådde dess tillbakatagande. År 1887 före- slogs i öfverhuset af lord Bristol en skiljedomsresolution, men den blef, efter ett tämligen ihåligt tal af lord Salisbury, tagen tillbaka. Hur engelska parlamentet kommer att ställa sig gent emot inbjudningen från Förenta staterna att underteckna den panamerikanska traktaten, är ännu icke bekant. Förslag till uttalande har framlagts af parla-