Fredsrörelsen : en framställning af de modärna sträfvandena att ersätta krig med skiljedom

nro kg ÄN AN EBES RY GE ARE RA AE BR RR RA ne La BESSIE Tide NR BR AG

rna BRA RT SE Ar

14 : : FREDSRÖRELSEN.

mentsledamoten R. W. Cremer och var uppfört till be- handling i underhuset den 7 mars 1893. Emellertid måste det då strykas från dagordningen, emedan debatterna med anledning af regeringens irländska reformförslag lade beslag på all husets tid.

Efter Henry Richards motion 1873 gick skiljedoms- saken igenom nästan alla europeiska parlament, och reso- lutioner till dess förmån fattades i f/taliren, där en propo- sition, framlagd af Mancini, antogs enhälligt, i Nederlän- derna och i Sverge.

I Tyskland har frågan naturligtvis haft en hård mark att genomtränga. Åtskilliga förslag hafva framkommit, men alltid afvisats. Nu sist, i mars d. å., svarade regeringen på förfrågan om, hvad den hade gjort med anledning af det amerikanska anbudet, att den saken hade den ej be- kymrat sig om.

I frankrike har det icke gått särdeles mycket bättre. Afslagen hafva varit mindre brutala än i Tyskland, men ändock alltid afslag. År 1888 ljusnade det något till följd af de började underhandlingarna med Förenta sta- terna, och ett skiljedomsförslag, såväl ållmänt som sär- skilt med afseende på Amerika, gick igenom vid komité- behandlingen och antogs af deputeradekammaren, men af- slogs f senaten. |

IaDanmark braktes saken först fram år 1875, men af- slogs. År 1883 stiftades Danska fredsföreningen, och genom en ihärdig agitation kom en år 1888 i folketinget inlämnad adress till stånd, undertecknad af ungefär 6,000 personer, och innehållande förslag om underhandlingar med Sverge angående skiljedomstolstraktaten. Folketinget antog för- slaget med 50 röster mot 16. År 1890 framlades förslag om skiljedomsunderhandlingar af Fr. Bajer och antogs af folketinget med 58 röster mot 10. Båda gångerna ha för- slagen afslagits af landstinget. Såväl år 1892 som 1893 har folketinget beviljat”anslag af statsmedel till danska depu- terades deltagandei de interparlamentariska kongresserna; men landstinget har naturligtvis regelbundet nekat sitt samtycke.

I Norge ha vi endast att påpeka anslutningen till amerikanska förslaget af år 18907), hvilken resolution

”) Liknande beslut ha fattats af de folkvalda kamrarne i Italien och Spanien.