Fredsrörelsen : en framställning af de modärna sträfvandena att ersätta krig med skiljedom

SKILJEDOMAR I 19:E SEKLET. 27

stånd; 3) kränkningar af neutraliteten; 4) områdestvister i kolonierna. Som man ser äro de två första grupperna närmast att jämföra med vanliga civila mål, medan de senare äro af mera politisk natur.

Alabamasaken.

Under kriget mellan de amerikanska Nord- och Syd- staterna, hvilket krig i grund och botten vida mera var förorsakat af ekonomiska inträssen än af nit för slafvarnas frigörelse, hade England tagit parti för sydstaterna, hvil- ket finner sin förklaring i Englands inträsse af bomulls- marknadens ställning. Ett slags agentur för sydstaterna, som hade upprättats i Liverpool, lät å denna stads varf bygga skepp, hvilka sedan skickades till någon liten en- gelsk hamn eller någon af Antillerna, där andra skepp med krigsmateriel, vapen och ammunition voro dem till mötes, och där de utrustades till kaparefartyg. Dessa kapare förföljde och uppbringade amerikanska handelsskepp, för att under mellantiderna mellan sina expeditioner draga sig tillbaka i någon engelsk kolonialhamn.

Förgäfves protesterade Förenta staterna; lord Russell gaf höfliga svar, och myndigheterna läto saken bero; ett par små skenåtgärder var allt som företogs. Bland de skepp, hvilka sålunda byggdes, var Alabama det största. Också detta byggdes å Liverpools varf och inreddes helt och hål- let såsom örlogsfartyg. Alla erforderliga villkor för ett be- slag tycktes sålunda föreligga. Förenta staternas sändebud förestälde engelska regeringen detta, och denna drefs att infordra ett utlåtande af engelska jurister, huruvida bevisen för att neutralitetsbrott här förelåge vore tillräckliga. Ju- risterna uttalade också, att Alabama värkligen borde beslag- läggas, men samma morgon som deras votum offentlig- gjordes, gick Alabama obehindrat till sjös, seglade till azo- riska öarna, där det utrustades, hissade sydstaternas flagga samt började fälttåget mot nordstaternas handelsfartyg. I det hela skall Alabama hafva uppbringat omkring sjuttio skepp, innan det slutligen anträffades af en nordamerikansk kryssare och efter en het strid sköts i sank.

Efter krigets slut framstälde Förenta staterna kraf på skadeersättning från Englands sida. England förnekade dessa fordringars berättigande, och en mycket krigisk