Fredsrörelsen : en framställning af de modärna sträfvandena att ersätta krig med skiljedom

Ik || I / v

36 FREDSRÖRELSEN.

ning inom rättsvetenskapen att ännu starkare göra sig gällande än inom den civila och privata lagstiftningen. Den andra invändningen — frånvaron af en exekutiv (värkställande) makt — är af betydligt svårare art. Den inre rättsskipningen har såsom sin yttersta tillflykt kriget, d. v. s. polisen biträdd af hären; skall det lyckas den internationella rättsskipningen att vara utan denna yttersta tillflykt? | Visserligen kan man peka hän på det glädjande sakförhållande, att hittills vid den rad af skiljedomar, som redan afkunnats, det aldrig någonsin inträffat, att efter domens fällande en makt nekat att foga sig däri. Den hänsyn som nu förbinder den enskilda makten att rätta sig efter den frivilligt antagna skiljedomstolens be- slut, borde under förutsättning af én allmän, internationell skiljedomsöfverenskommelse, bli ännu starkare, emedan ett nekande skulle ställa en makt i afgjord opposition mot alla de öfriga makterna. Man kan vidare — hvad otvif- velaktigt en gång blir fallet — försöka grunda den inter- nationella rättssäkerheten på en allmän federation (stats- förbund) mellan de civiliserade staterna. Detta skulle innebära en mycket- stark garanti för fredens upprätt- hållande. — Men äfven inom ett sådant statsförbund kan krig förekomma. Vi hafva ju sett sådant i Nordamerika på 1860-talet. Men är detta någon grund att förkasta skiljedomsprincipen? Nej, lika litet som vi i det inre skulle vilja uppgifva vårt fasta rättstillstånd, därför att uppror kan inträffa, lika litet böra vi undlåta att äfven nationerna emellan bilda ett fast rättstillstånd af fruktan att detta tillstånd någon gång kan bli brutet. Den fördel man har af en formlig rättsinstitution till slitande af tvi- stigheter är ändå tillräckligt klar. Och i en af de för- delar, som härigenom skulle vinnas, ligger också en värk- lig garanti gent emot traktatsbrott af denna art, nämligen 1 den högst betydande reduktion af alla militärbudgeter, som ovillkorligen skulle bli en följd af antagandet af ett internationelt skiljedomsfördrag, eller — än mera — af

stiftandet af ett statsförbund mellan alla de civiliserade staterna. |