Sida 40
I. Hades
*♦------------------------------------------------------------------ mars vandring till det förflutnas Babylon. — Är det ditt hus, som ligger invid palmgården? Då gubben jakade, kastade Hans Alienus hatt och staf samt sprang högljudt jämrande och kla- gande upp mot kojan, hvilken var uppförd af sol- torkadt tegel och täckt med bågnande palmstammar. En lucka öppnades i trädörren, och en gammal brun kvinna med ärr i pannan stack ut hufvudet. — Här har skett en svår olycka, — stönade han med låtsad ångest och vred sina händer. —- Skynda dig ut, så att vi allesamman kunna ropa på hjälp. — Du ljuger, — brummade kvinnan. — Jag hörde att min man, fubblig och omöjlig som han är, slog sönder vattenkrukan. Det är alltihop. Tre flickor, hvilka tycktes vara hennes döttrar, knuffades med henne i luckan och ropade om hvarandra : — Ja, ja, du ljuger. Det gör du. Vi hörde nog, att det bara var gubben, som slog sönder den eländiga gamla krukan. Hvad vill du vi skola våga på, att det är som vi säga, du gnisselhals! -— Äran att ha rätt! — svarade han och höll utifrån igen dörren, som de ville stöta upp. — Ingen slipper ut, som ej först upprepar: Jag påstår, to
Källa: Project Runeberg ·