Sida 108
Folkungatidens slut. 1350—1389
Falsterbo, Skanör, Malmö och Helsingborg, hvilka med underliggande län
hade varit i hansans händer allt sedan fredsslutet
af år 1370, till gäldande af de förluster städerna hade lidit under det foregående kriget.
Den närmaste tiden är fattig på märkliga tilldragelser, om vi undantaga Vadstena klosters högtidliga invigning den 23 oktober 1384. Konung Albrekt uppehöll sig derefter någon tid i Mecklenburg, hvarest hans närvaro fordrades, sedan hans båda bröder af-lidit. Han begagnade sig af detta tillfälle för att söka städernas understöd
för sina planer mot Danmark,
99. Bo Jonssons, hans son herr Knut Bossons och dennes hustru fru Ermegard Biilows grafsten i Vadstena klosterkyrka
utan att dermed uträtta något. Han och fru
1 Hic swecie tutus dapifer iacet incin[er]nt[us]
Bo Ion$[on], nat[us] eius railesq[ue] Kanut[us]. Armcgardis te sequitur, tua nupta, Kami te.
Herr Knut dog &r 1406, hans enka, sora år 1421.
Hiir ligger
Sveriges drotsete Bo Jonsson i trygghet begrafven och hans son riddar Knut. —
Armegard, din mak«, följer dig, Knut.
var omgift med grefve Hans af Eberstein, afled
Källa: Project Runeberg ·