Sida 125
Unionen under Margareta och Erik. 1389—1434
Genom Vestmanlands östra del, mellan Norbergs (Norabergs) betydande jembergslag i vester och Salberget i öster, hvars silfverrikedom uppdagades mot medeltidens slut, gick en väg upp till Brunbäcks färja vid Dalelfven och derifrån in i detta afsides liggande landskap, hvars inbyggare allt sedan 1430-talet mer .än en gång på ett afgörande sätt grepo in i utvecklingen af Sveriges oden. Yid vägen söder ifrån låg köpstaden Hedemora (Henemora), som är 1459 erhöll stadsprivilegier. En annan köpstad (nutidens Falun) uppkom småningom på felan eller slätten invid det vigtiga Kopparberget, landskapets hufvudort, i norr om sjön Runn. I sydvest om denna sjö anlades under bördan af unionstiden Borganäs fäste.
Namnet Uplaud betydde i sydsvenskarnes mun mången gång detsamma som alla mälarlandskapen, men utmärkte i särskild mening landet mellan Sagan i vester, hafvet i öster och Ödmorden i norr. Den gamla indelningen i folklanden Tiunda-, Attunda- och Fjedrundaland hade vid denna tid förlorat all betydelse, utom på sin höjd för den kyrkliga indelningen. Indelningen i fögderier var nu för förvaltningen den vigtigaste, ehuru denna, här som annorstädes, vexlar.
Trögd utgjorde ett fögderi for sig. Bygden var här gammal och sätesgårdarna många. Längst ned i sydost låg Björkön (Biärkö), hvars stad länge sedan hade försvunnit; ön var nu bebodd af bönder. På Ålsnö (nu Adelsö) lago den liknämda kungsgården (nu Hofgården), hvilken nu ej mer hade samma betydelse som på konung Magnus Ladulås’ tid, och Tofta, efter hvilket herr Karl Ulfsson (sparre) kallade sig; gården tillhörde sedan drotseten herr Kri-stiem Nilsson (vase) och konung Karl Knutsson. Grönsö, helt nära häradets fastland, tillhörde herr Magnus Gren och sedan en Oxenstjerna. Eka, som en tid var lagdt under Upsala domkyrka, gaf sitt namn åt den så kallade ekaslägten med en snedbjelke i vapnet, till hvilken hörde konung Gustaf I:s moder. Ekholmen (Ekholm), en af den nyssnämde herr Karl Ulfssons många gardar, gick genom arf från sparreslägten först till Bjelkarne, sedan till en ätt med ett gumsehufvud i vapnet och till sist till Trollarne. Ekolsund tillhörde Oxenstjernoma.
Återstoden af Fjedrundaland var åtminstone tidtals lagd under fogden på Yesterås hus. Här fans den gamla köpstaden Enköping (Eneköpung), med tre kyrkor, ett gråbrödrakloster, en skola och ett hospital, hvilket dock gick under i följd af den ynnest som visades det under 1400-talet anlagda helige Oörans hospital utanför Stockholm. Invid staden låg Mariuborg, der den här ofta omtalade marsken herr Sten Bengtsson (bjelke) bodde. På RefveLsta (Rävelsta), vid Örsundsån, bodde drotseten herr Kristiern Nilsson (vase).
På Svartsjö (Svartasjö) kungsgård bodde en fogde, hvilken vid denna tid förvaltade allenast Svartsjölandet och Munsön (Muntsö), som en tid tillhörde ätten med en tillbakaseende ulf i vapnet. Länet hade tidigare varit större, men återstoden hade blifvit lagd under fogden på Almarstäk (Almama-stäk). Konung Albrekt hade der uppfört ett slott, hvilket konung Erik af Pommern lät uppbränna år 1434; det uppbygdes åter af erkebiskopame i Up-
Di.gitized fc>v
Källa: Project Runeberg ·