Sida 194
Unionen under Margareta och Erik. 1389—1434
anmodade honom att gå och aldrig mera visa sig for hans ögon. Engelbrekt gick, men sade halfhögt: »An en gång skall jag komma.»
När således ingen hjelp stod att få hos konungen, samlades dalabonderne hösten 1433, utsågo Engelbrekt till sin höfvidsman och tågade ned mot Vesterås. Det kom dock icke den gången till någon strid, några af rådet talade med allmogen och på deras hemställan vände böndeme hem igen, likväl med den fasta föresatsen att aldrig mer till Jösse Eriksson utbetala någon skatt. Då detta icke afskräckte honom från att allt framgent indrifva utskylderna, reste sig allmogen åter, vid midfastotid 1434, och belägrade Vesterås hus. För att rädda detta måste rådet gifva efter för allmogens fordringar. Jösse Eriksson anmodades att lemna länet, hvilket i stället tills vidare öfverlemnades åt grefve Hans af Eberstein, som satte en af sina tje-nare, Melchior Giorze, till befälbafvare på fästet. Böndeme vände åter hem, i fast tillförsigt att Jösse Eriksson skulle få den dom han förtjenat. Men något sådant hördes icke af, i stället började ett rykte sprida sig, att konungen ämnade gifva dem en annan fogde, som skulle vara mycket värre än Jösse. Då brast tålamodet och de gingo man ur huset for att böija en allvarlig fejd mot alla främmande fogdar. Midsommardagen 1434 förstörde de Borganäs fäste och i augusti uppsade det svenska rådet konung Erik tro och lydnad. Dermed hade Sverige förklarat sig vilja träda ut ur den union som fru Margareta hade stiftat och som hennes oduglige efterträdare icke hade förstått att göra för sina riken gagnelig.
Rörelser inom kyrkans, konstens och literatnrens områden 1389—1434.
Blick på kyrka» och päfvedömct. — Reformatoriska rörelser. — Svenska ombad vid 4e ntiiniUk» kyrkomötena. — Möte i Arboga 1417. - Förbittrad undervisning. — Första förslag till högskola i Sverige — Kyrkligt lif. — Fromma stiftelser. — Rygnadskonst. — Domkyrkorna i Upsala och Linköping. — BUdhnggar- och m&lark
Källa: Project Runeberg ·