Sida 205
Unionen under Margareta och Erik. 1389—1434
af bebudelsen ocb hudflängningen (fig. 155), om vi jemfora denna med den i rika södra portalen, som kom till ett århundrade tidigare. Trots den rika verksamheten inom konstens område vid denna tid, måste vi erkänna, att konsten icke befann sig på sin höjdpunkt.
Linköpingsbiskoparne ville icke stå efter erkebiskoparne. Vid slutet af loOO- och början af 1400-talet arbetades i den östgötska stiftsstaden på den åt upostlarne Petrus och Paulus helgade domkyrkan. Men hon blef icke nu : falll)ordad. Det ursprungliga koret blef först mot 1400-talets slut utbytt mot en stor, hög och ädel bygnad i gotisk stil. Bygnadsverksamheten under nu ifrågavarande tidskifte torde hafva galt fullbordandet af kyrkans vestra ända, der spetsbågarna aflösa den äldre delens rundbågar, men der man ändock sökt att i någon mån lämpa den nya tidens former efter den äldres förebilder (fig. 156). Man märker äfven utvändigt, särskildt genom att gifva akt pä, hur stafverket i fönstren skiftar gestalt och utvecklar sig, att man bygt ganska länge, innan kyrkan fullbordades (fig. 157). Det som på denna bild vanpryder henne, tornet, är af en långt senare tid tillagdt. Den gamla kyrkan, sådan hon var år 1434, hade i vester inga torn — såsom en biskopskyrka skulle hon haft två — men i stället en rikt utstyrd fasad med ett stort rosettfönster öfver portalen (fig. 158).
Vi hafva redan egnat vår uppmärksamhet åt koret i visbyfranciska-nernes åt den heliga Katarina af Alexan-dreia helgade kyrka. Koret (fig. 70) byg-des, enligt anteckningar i klostrets minnesbok, under åren 1376—1388. Kyrkans skepp fullbordades icke förr än år 1412. Efter att i århundraden hafva varit, utan skydd, utsatt för elementens anfall, tidtals äfven för menniskors våldsamhet, qvarstår hon nu som eu ruin, hvars enkla pelare och smärta, djerfva bågar med skäl aflocka en sen efterverld en gärd af aktning åt 1400-talets gråbröders förmåga och smak i bygnadsväg (fig. 159). Af de egentliga klosterbygnaderna återstår nu allenast ett hus.
160. Den helige Görans strid med draken. Väggmålning i Osnio kyrka i Södermauland från år 1434.
Det är mindre lätt att gifva prof på bildhuggarnes och raålarnes verksamhet under detta tidskifte. Om de förres arbeten lemnas oss dock några antydningar af Jösse Erikssons bild och af hela korstolsgafveln som bar hans vapen (fig. 151 och 152) samt den snidade ekkistan från Vadstena (fig 139); fogdens bild förråder icke något mästerskap hos träsnidaren, men anordningen
Källa: Project Runeberg ·