Sida 206
Unionen under Margareta och Erik. 1389—1434
af rankan med sköldarna å gafvelstyckets baksida förtjenar erkännande, liksom äfven de enklare ornamenten på kistan. Fig. 160 visar en af de målningar & väggarna af Ösmo kyrka i Södertörn, hvilka förmodligen gåfvo anledning till ett år 1434 af flere biskopar utfärdadt aflatsbref for dem som med bot-färdigt sinne besökte den nämda kyrkan. Aflatsbrefvet gafs på begäran af lierr Nils Erengislesson, livars gods Hammarstad (nu Hammersta) ligger i Ösmo socken, och af en annan godsegare i samma trakt.
Den rörelse som vid denna tid visar sig inom de bildande konsternas område är allenast början af en rik utveckling, som sträcker sig genom hela återstoden af vår medeltid och först efter det denna upphört fullt afslutas. Inom literaturens område varsna vi under tidhvarfvet 1389—1434 icke blott
begynnelsen till en ny period, utan vi befinna oss midt inne i en tid af mycken literär lifaktighet — Birgittas och hennes närmaste vänners verksamhet faller redan fore detta tidhvarf.
Till hennes efterföljare icke allenast i religiöst, utan äfven i literärt hänseende få vi räkna så väl Sveriges erkebiskop, den högbordige herr Birger Gregersson, hvilken, om vi räkna det noga, hör till det foregående skedet, alldeustund han afled redan år 1383, men hvilken vi likväl torde kunna hafva rätt att räkna snarare bland fru Birgittas efterföljare än bland hennes samtida, all-denstund hans mannaårs verksamhet icke begynner forr än vid den tid, då hon lemnar Sverige. Enligt en anteckning i registrum upsalense var han en fint bildad och mycket kunnig man; tidens handlingar visa, att han tidigt erhöll konung Albrekts eller snarare de honom ledande stormännens förtroende: han varår 1365 domprost i Upsala, konungens kansler och riksråd. Han skref, till uppbyggelseläsning i Vadstena kloster, en teckning af heliga Birgittas lif, hvilken blifvit utgif-ven i den stora samling af helgonlegender som fått namnet Acta sanctoruni. Teckningen är skrifven med ett ädelt och varmt språk, författaren visar sig, som man kunde vänta, förtrogen med kyrkans symbolik och hans arbete öfver-flödar af rika, poetiska bilder, utan att man mer än en och annan gång kan 1
1 Sigillu[m] Birg[er]i dei gracia archiep[iscop]i vpsal en[sis]. Erkebiskop Birger har icke brytt sig om att åt sig låta gravera ett nytt sigill, utan har användt företrädarens, sedan han i stampen uttagit ordet Petri och i stället insatt Birg[er]i.
161. Erkebiskop Birger Gregerssons sigill1.
Källa: Project Runeberg ·