Sida 460
Riksföreståndarnes tid. 1470—1521
hade från Danmark fått löfte om undsättning fore den 1 maj 1517, svarade, att han aldrig ville uppgifva Staket, »så länge hjertat var helt i buken pa honom», och innan underhandlame hade återvändt till lägret, började han beskjuta detta. Afven vid ett senare tillfälle bröt han mot alla krigslagar genom att under pågående underhandlingar skjuta på den intet ondt anande belägringshären.
Den utlofvade undsättningen kom icke, men konung Kristiem rustade med all ifver, han hade för öfrigt sedan våren 1516 begynt att göra sig färdig till krig. Konungen af Polen, stormästaren Albrecht af Preussen, härmästaren af Livland samt städerna Danzig, Riga, Reval och Liibeck lofvade att i större eller mindre grad vara honom behjelpliga. Under sådana förhållanden kunde han icke gerna vara hågad att vid halmstadsmötet förlänga
freden med Sverige: man öfverenskom der allenast, att staderna Lödöse i Sverige och Varberg i Hallani skulle vara under den stundande fejden fria från anfall, liksom efter mötet enskilda områden på ömse sidor om riksgransen iu-gingo med hvarandra vapenstillestånd, hvil-ka icke gema kunde anses bindande för det fall, att å ena eller andra sidan regeringen eller dennas ombud funno sig föranlåtna att indraga dessa trakter inom området för krigets förande.
Erkebiskop Birger Gunnarsson i Lund uppmanade riksföreståndaren att upphäfva belägringen af Stäket, i annat fall skulle han, såsom påflig legat och den svenska kyrkans primas, lysa honom i bann. Herr Sten inlade mot denna hotelse en allvarlig protest; Lunds erkebiskop, som på så många sätt var beroende af konung Kristiem, kunde icke fålla dom mellan Sverige och Danmarks konung. Han påminde ock om, huru biskop Karl i Hamar hade blifvit behandlad, utan att man derför funnit nödigt att bannlysa konung Kristiem. Under loppet af sommarn satte det oaktadt erkebiskop Birger herr Sten Sture och alla hans anhängare i bann. Han så väl som konungen uppmanade det svenska folket att underkasta sig. Erkebiskop Erik Valkendorf i Trondhjem hade redan länge sökt i samma riktning bearbeta de svenska pilgrimer som i stort antal vallfärdade till den helige Olafs graf.
361. Erkebiskop Birger Gunnarssons graf i Lands domkyrkas krypta.
Källa: Project Runeberg ·
