Sveriges medeltid, senare skedet, från år 1350 till år 1521

Den varmaste beundran för konung Karl uttalar sig gång efter annan i den rimmade karlskrönikan, der hans goda egenskaper och berömliga ger-uingår oupphörligt framhållas med de mest lysande, ofta helt visst allt för starka förger, och der han skildras såsom ett föremål för Guds särskilda omvårdnad. Järtecken och syner förkunna hans stundande öden och på det underbaraste sätt undgår han de mest hotande faror, gynnas af den största lycka. Krönikan afslutades år 1452. Det var först efter detta år som motgångarna samlade sina tunga och morka moln öfver konung Karls hufvud och blixtlikt bräckte hans lycka. Om krönikans beskaffenhet1 vitna de ställen, som blifvit införlifvade med vår föregående framställning.

Med denna rimmade krönika, som begynner med berättelsen om Erik Pukes stämplingar mot marsken år 1436, införlifvades den tidigare engel-brektskrönikan, hvilken omarbetades och ur hvilken hvarjehanda saker uteslötos, som ej voro för Karl Knutsson fullt behagliga, vare sig de icke nog framhöllo honom eller allt för mycket framhöllo sådana, hvilkas förfjenster möjligen kunde anses fördunkla hans. Deijemte företogs vid denna tid en sammanslagning af den nya karlskrönikan och den mer än hundra år äldre erikskrönikan, i det man skref till ett stycke, skildrande tilldragelserna under konungarne Magnus Erikssons och Al- 239. Fru Birgitta på Hammersta knäböjer för treenigheten (s. 312 o. f.). brekts regeringsår. Hu- Hv.lfm&lning i Ö8mo kyrka i Södermanland.

rudan denna skildring är, hafva vi redan i det föregående (t. ex. s. 23) an-tydt, och man kan med skäl undra att den, som är ett af de bjertaste uttrycken för det svenska stormanspartiets förbittring mot Magnus Eriksson, har blifvit införlifvad med en krönika, som i så väsentlig mån gick ut på att förhärliga Karl Knutsson och hans planer att åter upprätta ett svenskt konungadöme, hvilket skulle vara starkt äfven i förhållande till stormännen och deras sträfvanden. Deremot kunna vi förstå skälet, som föranleder inflickandet af ett nytt stycke uti inledningen till erikskrönikan; det innehåller

Originalhandskriften förvaras i kungliga biblioteket.