Tillbaka Read Runeberg

Sveriges medeltid, senare skedet, från år 1350 till år 1521

Originalsida 261
Originalsida 261
Originalsida 260
Originalsida 261
260–261

Sida 261

Motstånd mot unionen. 1434—1470

förklarades enhälligt på en herredag i Arboga, som hölls i januari 1440, att man ingalunda skulle välja en främling till konung, utan en inhemsk man, och skulle valet försiggå på en riksdag sora skulle hållas i Arboga i september månad. Under tiden sökte Karl Knutsson att komma i besittning af det enda svenska slott som ännu hölls konung Erik tillhanda, nämligen Borgholms, hvilket innehades af herr Magnus Gren. Det föll i slutet af juli. Dessförinnan hade Karl öfvertagit Åbo och Kastelholms hus med underliggande län, hvilka hade blifvit lediga genom den alltid ärlige Hans Kröpe-lins död.

Kalmarmötet hade aldrig kommit till stånd, men när Karl Knutsson efter Borgholms intagande begaf sig till Kalmar, möttes han der af erkebiskop Hans Laxman från Lund och danska riksrådet Klaus Nilsson till Ellinge, som

183. Visborgs slott, enligt teckning från början af 1600-talet.

var gift med Karls halfsyster Katarina Stensdotter (bjelke), hvilka å hertig Kristofers vägnar erbjödo Karl hvaijehanda förmåner, derest han ville främja hertigens sak. De skildrade honom med de fagraste färger,

huru han var manlig, mild och vis och att skönare person kunde ej vara bland alla herrar i verldene äro, förutan svek är han. fulltro (trofast), han är ock alltid glad och fro (lustig).

Hertigen, som vid denna tid kallade sig Danmarks, slavers och götars konung, pfalzgrefve på Rhein och hertig i Baiern, stadfäste den 17 augusti allt hvad hans ombud hade lofvat.

Vid riksdagen i Arboga, den 29 september 1440, aflade Karl Knutsson räkenskap för sin förvaltning af rikets medel, hvilken godkändes, framhöll

Källa: Project Runeberg ·