Sveriges medeltid, senare skedet, från år 1350 till år 1521

fransmannen Etienne de Bonneuil i öfverensstämmelse, synes det, med den normandiska bygnadsstilen. Långhuset är treskeppigt, och begränsas dessutom sidoskeppen af en fortlöpande rad af kapell. Koret är temligen långsträckt och omslutes af en gång, som motsvarar sideskeppen. I öster ligga fem kapell, af hvilka det mellersta, helgadt Vår fru, skjuter långt utom de

öfriga. På norra sidan funnos som fortsättning af kapellkransen samlingsrum för presterska-pet och sakristia. Den motsvarande delen af södra sidan saknade all utbygnad.

Under gotikens tid rönte den svenska bildhuggar- och målarkonsten ett starkt inflytande från norra Tyskland; i de städer i hvilka man hemtade sina vigtigaste varor bestälde man äfven sina konstverk eller sökte der förebilder. Prof på denna väsentligen tyska konst äro i det föregående flerstädes gifna1. Under början af 1500-talet träder der-emot den svenska konsten i beröring med den flandriska och får derigenom en ny karakter, hvilken vi finna i månget altarskåp, så väl hos de snidade bilderna som hos de målade. Till denna flandriska grupp hör det altarskåp, som herr Sten Sture den yngre och fru Kristina skänkte till Vesterås domkyrka och af hvilket en framställning här meddelats fig. 367, 368, 406. Prof

404. Korstolarna i Lunds domkyrka. p;> de flandriska målar- Ocll bild-

1 Följande prof på bildhuggarkonst äro i det föregående gifna: bild af den heliga Birgitta (fig. 81), korstolsgafvel (fig. 151), korstolar (fig. 322 och 404), Jösse Eriksson (fig. 152), krucifix (fig. 245), konung Karl Knutsson (fig. 246), korsfästelsen (fig. 275), uppståndelsen (fig. 261), den helige Göran (fig. 283), biskop Otto Svinhufvuds vapen (fig. 347). Till denna konstart hafva vi i öfrigt att räkna de mänga sigillen, med deras ofta ganska höga relief. — Följande prof på målarkonstens alster (af den tyska skolan) äro gifna: målningar i trä från altarskåpet i Kumla kyrka i Nerike (fig. 84 och 315) och i Österåker (fig. 276), vägg- och hvalfmålningar i kyrkorna i Tolfta (fig. 85), Ösmo (fig. 160, 226,239— 244), Floda (fig. 237) och Kumla i Vestmanland (fig. 281, 316 och 317). Till denna konstart hafva vi äfven att hänföra de många grafstenarna med deras graverade bilder, gravyrerna å kopparplåtarna till biskop Henriks grafvård (fig. 164, 165) samt det målade fönstret från Lye (fig. 42).