Sida 499
Öfversigt af Sveriges inre utveckling under medeltidens senare skede
huggarkonsterati ldnna fig. 309 och 320, som återgifva delar af det i Bruxelles utförda altarskåp som förvaras i Strengnäs domkyrka.
De senaste alstren af dessa två konster, vare sig de vitna om tyskt eller flandriskt inflytande, förråda, att gotiken redan hade förlorat den regelbundenhet som utmärker den under dess bästa skede. Den tid var kommen, då den gamla konstriktningen ej längre kunde hålla sig. Väg var dermed banad for renässansens inträde i Sverige. 405. Från brunnskaret i Lunds domkyrka1.
Lefnadssfttt och seder.
SamhJUIsklassemas inbördes rdrliåUande. — Klädedrägten. — Stormannens hem. — Vapen. ^
Ehuru mot medeltidens slut allmogen började återvinna en god del af sin tidigare betydelse, fortfor dock söndringen mellan stånden. Under det allmogens lif fortgick på gammalt fäder-jieärfdt sätt, allenast med den olikhet som kristendomen hade medfört — af den urgamla hedendomen hade dock mycket stannat qvar i seder och åskådningssätt — är det allenast hos de högre uppsatte, som vi hafva att söka det lefnadssätt som lor medeltiden är utmärkande.
Konung Magnus Erikssons regering ansluter sig med afseende ... . . ft , , ,,
° 406. Trasmdcr» i Vestcnis domkyrka från 1516.
1 Inskrift: de hungerdc lus do bit dat scnep dat is wys, got betther dat scbap dar scoruit is dat dar scoruit is vnd sic nict kan klowen, des moghen sich de hun-gerdgc lus wol vrowen. Adam 1514 (den hungriga lusen biter fåret, det är visst. Gud hjelpe fåret soin är skabbigt och icke kan klå si£, deröfver månde den hungriga lusen fröjda sig). Med Adam menas Adam van Duren, kyrkans byggmästare i början af 1500-talet.
Källa: Project Runeberg ·
