Sida 80
Folkungatidens slut. 1350—1389
drefs ut i den vida veriden, att finna nya verkningsfålt för sin fromhet och för sitt allt starkare blifvande begär att reformera verlden, kon lockades af den fest som stundade i Roma, då der skulle firas jubelåret 1350 med ymnig aflat för den som å stadens heliga orter ödmjukt bekände sin synd. Hon skiftade sina egodelar mellan barnen och de fattige, tog åter pilgrimsstaf-ven och vandrade, jemte sonen Birger, biktfåderue Peter från Vadstena, som nedskref hennes uppenbarelser,. och magister Peter, hennes och dotterns lärare, m. fl., genom mellersta Europa, hvarest digerdöden spridde sina fasor, ned mot Roma, apostlarnes stad, »der gatorna voro lagda med guld och
rödfärgade med martyrernes blod». Hon lemnade Bverige år 1349 och återsåg derefter aldrig sitt fosterland, med hvilket hon likväl' underhöll förbindelser genom de många som kommo och gingo mellan hemmet och den heliga staden, som dock var uppfyld af så mycken styggelse. Kyrkor lågo i ruiner och vanhelgades, presterskapet skötte ej sitt kall, på stadens gator utkämpades dagligen blodiga fejder. Men ju större nöden och eländet voro, desto starkare var maningen att söka sin hugsvalan hos Gud och att helt hängifva sig åt hans tjenst.
Fru Birgitta fick i Roma sin bostad i ett hus icke långt från .Tiber och helt nära Palazzo Farnese, midt emot Villa Farnesina, hvars sal kalftannat århundrade derefter pryddes med Raf-faelle Sanzios härliga målningar. Hennes hus är än i dag bevaradt, ehuru dess utseende blifvit något förändradt (fig. 80). Ivyrkan innehåller hvaije-handa minnen efter henne, och de tre små rummen en trappa upp som utgjorde hennes bostad under hennes långa vistelse i Roma hållas af den franska orden, som för närvarande innehar kyrkan och huset, i mycken helgd. Ett af rummen har deu nuvarande påfven låtit pryda med freskomålningar i hvalfvet.
Fru Birgitta förde i denna bostad ett indraget lif. Hennes natt varade från klockan 8 på aftonen till klockan 4 på morgonen, men på vissa tider stod hon upp för att bedja. Hennes bädd var golfvet. Klockan 4 steg hon upp, biktade och gick ut for att besöka heliga orter, att vid dem bedja. Klockan 8 intog hon sin första måltid, under tystnad och bön. Derefter var hon till klockan 10 innesluten i bönkammaren. Under dagens lopp besökte hon de sjuke i hospitalen samt kyrkor eller satt hon hemma och arbetade för de fattige. Derefter intogs den andra måltiden, fru Birgitta talade en timme till de sina och till-bragte återstoden af dagen i tystnad. Bostaden var ingalunda rikt utstyrd. Birgitta berättar sjelf, att hon hade de nödvändigaste kläderna för dag och
83. Bild af den heliga Katarina af Vadstena.
Källa: Project Runeberg ·
