Sveriges medeltid, senare skedet, från år 1350 till år 1521

återställas. I öfrigt riktade han först och förnämligast sin uppmärksamhet på eröfringen af Gotland, hvilket visserligen konung Kristofer i sin handfästning hade tillförsäkrat Sverige (jfr s. 263), dock utan att göra några allvarliga bemödanden för löftets förverkligande. I spetsen för den svenska hären, som var två tusen man stark, satte konung Karl sin frände herr Magnus Gren1 2 och herr Birger Trolle, höfding på Kalmar hus. Konungen sjelf begaf sig till Borgholms slott för att vara krigsskådeplatsen närmare och kunde derifrån skrifva vid midten af augusti månad till rådet i Danzig, att Gotlands landsbygd hade underkastat sig och att staden Visby var kringränd. Staden stormades sedermera en mörk decembernatt af herr Birger Trolle, och svenskarne riktade nu sina anfall uteslutande mot det fasta Visborg, som omslöts med forskansningar. Inemot jul beqvämade konung Erik sig till underhandlingar, och ett fördrag afslöts (den 22 december 1448), enligt hvilket konung Erik skulle den 20 nästkommande april till konung Karl öfverlemna Visborg och Gotland, men i stället få för lifstiden Borgholms slott med Öland, hvaijemte han skulle återfå hvad han under kriget förlorat, och alla, som hade deltagit i fejden, skulle få åtnjuta frid. Vilkoren voro oskäligt hårda för Sverige, men konung Karl, som fick underrättelse om dem under det han red sin eriksgata, fann för godt att godkänna dem och befalde, sedan han återkommit till Stockholm, sin måg herr Erik Eriksson (gyllenstjern a) att vid påfordran öfverlemna Borgholms slott till herr Birger Trolle.

Herr Magnus Gren, som för en tid hade lemnat Gotland, sändes åter dit med en ny här och med uppdraget att om möjligt påskynda konung Eriks afresa.

Danska rådsherrame erbjödo kronan först åt hertig Adolf af Slesvig, men han afböjde deras anbud och hänvisade dem i stället till sin systerson grefve Kristiern af Qldenburg, som befans villig. Utvecklingen af förhållandena i Sverige gjorde det för dan-skarae nödigt att snart skaffa sig en konung, och man skyndade så, att man nöjde sig med att af grefve Kristiern affordra allenast några allmänna löften

208. Konung Karls svenska sigill3.

1 Konung Karl och herr Magnus Gren voro beslägtade, ehuru icke, s&som ofta uppgifves, svågrar. Herr Magnus hade vid denna tid Åbo hus i förläning.

2 Omskritten lyder: Secretum Karuli dei gracia svevorum guthorumque regis. — Den stora skölden har hjertsköld oelf är delad i fyra fält. I b jer tekölden ses bondeättens vapen, eD båt. I den stora sköldens öfre högra och nedre venstra fält ses det gamla svenska vapenmärket tre kronor. I de två andra fälten ses lejonet öfver tre snedbjelkar, de knngliga folkungames vapen, hvilket i senare tid blifvit med orätt tolkadt som Göta rikes vapen.