Sveriges medeltid, senare skedet, från år 1350 till år 1521

sågs herr Bengts son domprosten magister Jöns Bengtsson. Oxenstjernorna voro då utan fråga SYeriges mäktigaste ätt.

Men nu begynte herr Karl Knutsson röra på sig. Han kom till Stockholm beledsagad af åtta hundra riddare och sYenner heliga lekamens dag (den 23 maj 1448), en dag då staden hade en festlig hållning, i det heliga lekamens gillet och andra föreningar gingo i högtidlig procession genom stadens gator. Nu förhöjdes dock den glada feststämningen af ett blidt vårregn, som veder-qvickte efter en ihållande torka och bådade ett bättre år, än hvad de föregående hade varit. Herr KarlÄ vänner underläto icke att fästa sig vid att regnet kom samma dag som han och sågo i båda tilldragelserna löften om en bättre framtid i alla afseenden. Mot midsommarn hölls på herr Karls bud ett möte i Stockholm. De två riksföreståndarne jemte deras vänner bodde på slottet, herr Karl i staden. Man talade genast om konungaval; unions-vännerne ville hafva någon af riksföreståndarne eller någon af deras söner, men de, som ville sätta Sveriges krona på herr Karl Knutssons hufvud, voro så många, att den nye erkebiskopen, förtviflande om de sinas sak, lemnade allt och reste till Stäket. Den 20 juni hölls valmötet på den heliga Gertruds gillestuga, då af sjutioen afgifha röster icke mindre än sextiotre tillfollo herr Karl, hvilken genast fördes in i Storkyrkan, hvarest ett högtidligt te Deum afsjöngs.* Den 28 hyllades han vid Mora, der en sten med inskrift om hyllningen (fig. 207) lades vid sidan af de äldre. Dagen derpå kröntes han i Up-sala domkyrka; den 30 vigdes herr Jöns Bengtsson, som redan hade underkastat sig och blifvit hugnad med en förläning, till erkebiskop och satte den 2 juli drottningkronan på fru Katarinas hufvud. Högtidligheten beledsagades efter tidens sed med riddarslag och riklig undfägnad, på bekostnad af konungen, som icke ville begagna sig af landslagens medgifvande att för kröningens skull upptaga en skatt.

Den nye konungen sände genast några af rikets råd till Norge, för att spörja, om man ej äfven der ville välja honom till konung, samt till Danmark, der man redan hade inledt underhandlingar med tyska furstar; konung Karl lofvar hålla friden mellän de tre rikena vid makt, men fordrar, att den skatt som under konung Kristofers tid hade blifvit utförd från Sverige skulle 1

207. Minnessten på Mora äng ofrer Karl Knutssons hyllning1.

1 Jfr s. 126. Den nn nästan utplånade inskriften hade ursprungligen följande lydelse: Anno domini MCDXLVIII XXVIII die men si 8 jnnii v[el] vigilia apostolornm Petri et Pauli electus est nobilis vir Carolns Knutsson miles natione suecus in rågen Svecie (Den 28 juni eller dagen före apostlarne Petrus’ och Paulus’ dag valdes den välborae Karl Knutsson, riddare, till börden Bvensk, till Sveriges konung).