Sida 348
Motstånd mot unionen. 1434—1470
han till Kalmar, som ännu lydde under honom, sände en herre som kallade sig »Ludovicus, patriark af Antiochia och herre öfver hela Europa», hvilken stämde rådet, ridderskapet och andlige i Sverige inför sig att fälla dom öf?er deras förhållande. En och annan blef rådvill, huru stämningen skulle uppfattas, men konung Karl gaf de tveksamme det förståndiga svaret, att man icke behöfde rätta sig efter en främmande man.
Så kom den 29 juli 1468. Å Sveriges vägnar mötte i Halmstad skarabiskopen Hans Marqvardssou samt riddarne Gustaf Karlsson, Erik Eriksson,
268. Halmstads kyrka, norra sidan.
Tornets öfro del ombygd i senaste tid.
hvilken nu åter deltager i statsangelägenheter, och Åke Jönsson (Svarte Skåning). Efter vanligheten uppsköts det slutliga afgörandet till ett nytt möte, men redan nu fordrade svenskarne, att Kalmar, Borgholm och Elfsborg skulle återställas till Sverige, under det danskarne fordrade, att drottning Dorotea skulle komma i besittning af den morgongåfva, som konung Kristofer hade gifvit henne och konung Kristiern hade stadfäst (jfr s. 325), d. v. s. att man skulle åt Sveriges fiende upplåta ett vigtigt område i landets midt. De fordrade vidare, att vid
Källa: Project Runeberg ·
