Sida 62
Folkungatidens slut. 1350—1389
foljde på hansedag, flere af städerna visade sig ohågade. Till sist qvar-stodo allenast Ltibeck och Stralsund samt de två mecklenburgska städerna Wismar och Rostock. Som vanligt skulle icke endast handelsforbindelsen afbrytas med det fiendtliga landet, utan ville man äfven utsända kapare.
63. Baltespänne 64. Beslag af 65. Knapp af silfver. 66. Fingerring tf
af silfver. silfver. forgyldt silfver.
Innan allt detta hade hunnit ordnas, utfördes ett annat företag under hanseatiskt beskydd. Den 10 november (1363) lemnade hertigarne af Mecklenburg, fader och son, Warnemiinde och seglade till Kalmar, på hvars fäste allt sedan 1361 den holsteinska fanan med nässelbladet svajade. De seglade vidare, förbi Borgholm, som något mer än ett år hade haft hanseatisk besättning, och kommo den 29 till Stockholm. Ingen hindrade deras färd, ingen mötte dem med ovilja. Stockholms borgare lofvade med uppräckta händer furst Albrekt tro och huldhet, erkännande honom för sin rätte och käre herre, med hvilken de ville lefva och dö. Konungarne Magnus och Håkan voro den tiden i Östergötland, der de, för att forsvara norra ändan af vägen öfver Hola-veden, anlade Svaneholms fäste på en ö i Kilarpssjön. Deras män beredde sig på strid: man köpte sig hästar och vapen.
Den 15 februari 1364, på dagen två år efter konung Håkans val och hyllning, hölls ett möte på Mora äng. Erkebiskopen, biskopar, stormän och allmoge voro der och valde den yngre Albrekt till konung, han stäldes på konungsstenen och slogs derefter
till riddare af grefve Henrik, hvarefter han sjelf utdelade riddarslag åt mer än hundra personer.
Hertig Albrekt uppgifvcr visserli-68. Armring af guld. gen i ett bref till
Ltibeck, att sonens val försiggått med iakttagande af laga former; om hans uppgift är noggrann, är det för närvarande omöjligt att afgöra. Vi kunna
67. Fingerring af forgyldt silfver med infattade steuar.
i
Källa: Project Runeberg ·
