Sida 164
Unionen under Margareta och Erik. 1389—1434
verksamhet; en del hade genom akademiska studier förvärfvat sig lärda titlar. För dem hade fru Birgitta satt uppgiften att predika på svenska för folket. Sedan de inträdt i klostret, sökte de vanligen att fortfarande underhålla sina kunskaper. Bröder, som besökte utlandet, voro angelägna att för klostrets boksamling inköpa handskrifter, och många voro de som i klostret syselsatte sig med afskrifning, öfversättningar och författarskap. Smaken för literära syselsättningar fortplantades till dotterklostren; i de nordiska uppkom under ständig beröring med moderstiftelsen en rik birgittinsk literatur, hvars språk
visar en blandning af de nordiska tungomålen, med en betydlig öfvervigt för det svenska. Under det Danmark eftersträf-vade och tidtals ut-öfvade ett tryckande herravälde öfver Sverige , rönte man i Danmark ett så starkt inflytande af det literära lifvet i Vadstena, att man till och med i danska offentliga handlingar finner spår af birgittinersven-skan, intill det for unionen olycksdigra slaget på Brunkeberg. Så mycket allmännare betydelse fingo birgittinernes literära syselsättningar, som de egnade sin uppmärksamhet icke allenast åt teologiska arbeten, utan äfven åt naturkunnighet och historia; icke ens diktkonsten försummades.
Det synes, som i allmänhet det svenska presterskapet bestod af söner ur de ofrälse eller åtminstone icke ur de högsta klasserna, ehuru visserligen icke fa undantagsfall förekomma. Vi finna ej heller många högadlige bland bröderne i Vadstena; herr Sten Stensson (bjelke), som efter att hafva varit lagman i Vestmanland ingick som lekbroder i klostret, hvarest han sedan tillbragte 36 år, utgör ett märkligt undantagsfall. Så mycket flere voro de handtverkskunnige bland lekbröderne, och klosterdiariet omtalar all-
135. Vadstena kyrkas östra gafvel.
Källa: Project Runeberg ·
