Tillbaka Read Runeberg

Sveriges medeltid, senare skedet, från år 1350 till år 1521

Originalsida 308
Originalsida 308
Originalsida 308
Originalsida 309
308–309

Sida 308

Motstånd mot unionen. 1434—1470

nämligen en alldeles oriktig uppgift om en dotter, som konung Erik Knutsson skulle haft och från hvilken skulle i rätt nedstigande led hafva härstammat Karl Knutsson; denne skulle således leda sina anor upp till Sveriges tidigare konungar.

Men det var icke allenast åt konungen, som man den tiden ville för-värfva höga anor, man var än mera angelägen att i detta afseende lycklig-göra hela det svenska folket. Under den allra första tiden af konung Karls regering nedskrefs på prosa, måhända af en gråbroder i Stockholm, en krönika om Sveriges öden från äldsta tid intill Konung Karls upphöjelse på

240. Från den ytteräta domen: Kristus som domare och de saliges skara. I Ösmo kyrka.

Norges tron. Man hade vid denna tid fått Ökade literära kunskaper och sökte genast tillgodogöra dem för berättelsen om Sveriges öden; för den s. k. prosaiska krönikan användes som källor Adam af Bremen, Jordanes, svenska konungalängder, gråbrodernes i Stockholm kalendarium, i hvilket många historiska uppgifter voro inskrifna, samt några danska annaler, m. m. Krönikan begynner med skildringen af Noas flod. Af hans söner fick Jafet på sin andel Europa och från honom härstammade »sithe och gethe» (skyter och geter), som sedan kallades götar eller gotar och till sist svenskar; siterne eller svidiarne bodde i Helsingland samt i norr om Tiveden och

Källa: Project Runeberg ·