Sida 396
Riksföreståndarnes tid. 1470—1521
För gudstjenstens värdiga firande hade man mycken omtanke och frikostiga gåfvor lemnades till kyrkliga stiftelser af andlige och lekmän. Då det blefve för vidlyftigt att här uppräkna allenast några af dem, må ett fall tjena som exempel. Någon tid före sin död upprättade biskop Konrad Rogge ett jungfru Marias psaltares brödraskap: sex prestmän som voro iklädda prydlig skrud skulle hvar dag utom söndag och lördag ända in till den yttersta domen sjunga i den helige Eskils kapell i Strengnäs domkyrka »vår frus tider», d. v. s. böner till jungfru Marias ära. Till uppmuntran af den enskilda gifmildheten utfärdades det ena aflatsbrefvet efter det andra, och hvad verkan de hade synes bäst af den mängd målningar hvilka denna tid anbragtes på kyrkornas hvalf och väggar, de rikt utsirade, med snidade bilder
och målningar prydda altarskåp, som uppsattes på altarna, de mässkläder med fina broderier, som skänktes till kyrkornas klädkammare. Som prof på de sistnämda kan tjena den fig. 314 afbildade mässhaken, som tillhör Upsula domkyrka, som prof på altarskåpens målningar meddelas fig. 315 en framställning af- Kristi uppståndelse som förekommer på ena dörren till ett altarskåp som år 1477 skänktes till Kumla kyrka i Nerike. I sjelfva skåpet förekommer, bland andra, den bild af den heliga Birgitta som är afbildad fig. 81.
De gamla klosterstiftelserna fortlefde, och till dem kommo under herr Sten Stures tid tvenne nya; en riddare och hans fru anlade i Husby socken i Dalarna ett cistercienserkloster, som de kallade Gudsberg; herr Sten Sture och fru Ingeborg Åkesdotter skänkte Gripsholm till ett kloster af den i Frankrike uppkomna kartusianerorden (chartreux), hvilken fordrade af sina medlemmar en strängare enslighet än annars klosterreglerna foreskrefvo. Det nya klostret kallades Mariefred. I öfrigt lemnade denna tid kloster-lefnaden mycket att önska. Det är jredan omtaladt (s. 304), huru konung Karl Knutsson begärde en reformation deraf. År 1487 väcktes fråga om en reform af birgittinernes orden, och nära 20 år tidigare hade i flere danska kloster (bland dem i några skånska) af den helige Franciscus’ orden blifvit
310, 311. Biskop Konrad Rogges tofflor.
Källa: Project Runeberg ·
