Sida 500
Öfversigt af Sveriges inre utveckling under medeltidens senare skede
på lefnadssätt och sed till den närmast föregående tiden. Under Albrekt, i följd af de täta förbindelserna med Tyskland, infördes nya mod. Då for-
407. Fotstycket af biskop Otto Svinhufvuds altarskåp i Vesterås domkyrka (relief i sten).
svunno de ålderdomliga kläderna och ersattes för männen af den korta jackan med det långt ned sittande bältet, som ej längre gjorde någon nytta, utan
blott aiiTändes som en prydnad, för qTinnorna med det korta och snäfTa lifvet, med Tida ärmar och en sid, i rika Teck fallande kjortel. Både män och qvinnor började mot slutet af 1400*talet öf-Ter axlarna, männen dessutom vid låren, göra kläderna pösiga och försedda med uppskämin-gar, likaledes i öfverensstämmelse med utländsk sed, och qvinnornas klädningar blefTO Tid samma tid långa och släpande (jfr fig. 283 och 292). De färger man an-Tände voro lysande, erbjudande skarpa kontraster1.
Man bygde sig fasta borgar. Sofrummen voro små, omslutna af tjocka murar, i hvilka djupa fönsternischer, afstängda från rummet, när man så ville, med nedhängande draperier, erbjödo angenäma sittplatser (fig. 411, Viks hus i Upland, fig. 408, 409, från Glimmingehus i Skåne)2. I 408. Glimmingehus i Skåne. den stora salen samlades man
1 Den kungliga drägten ses fig. 246 och 291 samt å de inånga kungliga sigillen; biskops-drägten fig. 163, 164, 298, 312 Samt å många sigill; en biskopsmössa fig. 253; en diakons (lägre prcst) drägt fig. 286 ; cn vadstenannnna fig. 87; en pilgrim fig. 78. Den nya manliga drägten med kort jacka ses fig. 116, 117, 152, 276; den qvinliga drägten fig. 275, 292, 368; enkedragten med dok fig. 81, 84; den nymodiga drägt som infördes mot sintet af 1400-talet fig. 283, 334, 372, 375—362. Bonddrägten är afbildad fig. 3—6 och 319, smycken fig. 48—68, ett par tofflor fig. 310 och 311.
2 Jfr i öfrigt Bergqvara hus fig. 265 och Ekesjö hofgård fig. 343. Mindre bostäder och hu§
Källa: Project Runeberg ·
