Sida 341
Motstånd mot unionen. 1434—1470
de öfverenskommo med de närvarande danska herrarne, att man i juli nästa år skulle hålla ett svenskt-danskt rådsmöte i Kalmar. Till sist valdes herr Erik Axelsson till riksföreståndare.
Erkebiskopen hade icke infunnit sig vid bröllopet, och det blef derför nödvändigt att uppsöka honom i Stockholm. Som man väl kunde hafva väntat, vägrade han att lemna ifrån sig regeringen, men som en stor del af besättningen på slottet var bortsänd till Gestrikland, vågade han icke göra motstånd, när herr Eriks folk böljade larma och hotade att uppbryta dörren till rummet der underhandlingen fordes. I en särskild skrifvelse, utfärdad den 18 oktober 1466, afslöts derefter en högtidlig förlikning mellan honom, hans två bröder, kusinen herr Erik Nilsson (oxenstjema), herr Ivar Gren, herr Trötte Karlsson (ekaslägt) och herr Erik Karlsson (vase) å ena sidan och den nye riksföreståndaren å den andra. Denne öfvertog nu äfven befälet på Stockholms slott.
Den förändring som nu hade timat var ingalunda af en genomgripande natur; allenast ett nytt skede inträder i det öfvergång8tillstånd som rådde och ur hvilket förr eller senare något nytt måste framträda. Men de ledande personligheterna visste i allmänhet icke sjelfva hvad de ville, och blir derigenom deras förhållande ganska oklart. Detta gäller icke minst herr Erik Axelsson, hvilken folket på grund deraf betraktade med någon misstro.
Ställningen var i hufvud-sak följande:
»Rikets råd, säger Olaus Petri, kunde icke draga öf-verens; de ville alla vara lika goda och ingen ville lida den andra i regementet öfver sig.» Tre herrar stodo uppenbarligen på konung Kri-
stierns sida, Magnus Gren på Borgholms, Ture Turesson på Kalmar slott och Staffan Bengtsson (ulf). Erkebiskopen, hans fränder och biskop Kettils forna anhängare, h vilka förfogade öfver så vigtiga fästen som t. ex. Vesterås, Örebro och Elfsborg, hade nu blifvit tvungna att lemna ifrån sig makten och slöto sig derför till de förenämda herrarne, men uppträdde icke lika öppet för konung Kristiern. De voro helt visst mest benägna att sjelfva styra och
269.
Aspö kyrka i Södermanland, tillbvgd af herr Erik Axelsson (Tott).
Källa: Project Runeberg ·