Sveriges medeltid, senare skedet, från år 1350 till år 1521

slöto att sluta sig till de missnöjda svenska stormannen och beseglade sin öfvergång till dem med flere giften. Herr Erik Axelsson på Nyköpings och Åbo hus, som redan räknades för att vara svensk och hade haft en svensk maka af den södermanländska ätten med en lilja i skölden, förlofvade sig med Elin, dotter af herr Gustaf Algotsson (Sture), herr Ivar förlofvade sig med konung Karls dotter Magdalena, herr Ivars dotter förlofvades med Arvid

Trolle till Bergqvara, och herr Sten Sture, som hade varit for-lofvad med Agneta, dotter af herr Ivar Axelsson på Varbergs hus, friade efter hennes död till hennes kusin Ingeborg.

I september månad (1466) kommo herr Erik Axelsson och herr Johan Kristersson (vase) till Raseborg för att hemta jungfru Magdalena. De foro med henne till Nyköping, på hvars slott trenne bröllop firades med stor ståt under de sista dagarna af månaden, herr Eriks eget, herr Ivars och Arvid Trolles. Tillredelserna hade icke allenast gält de praktfulla festligheterna, utan hade äfven varit af politisk natur. Större delen af det svenska ridderskapet hade infunnit sig och deijemte, fråu Danmark, erkebiskop Tuve, marsken herr Klaus Rönnov, som var gift med en svenska (jfr s. 239), och herr Eggert Frille,

258. Bröderne Olof och Filip Axelssons (Tott) grafsten. aAidne heir Filip Axelssons

Frän Mariakyrkan i Visby. — Endast ena hälften finnes nu qvar1. Svärfader. Efter högtidlighetens slut begynte öfverläggnin-garaa, och förordnade alla de närvarande 28 svenska riksråden, att konung Karl och hans barn skulle i fullt mått åtnjuta de förläningar, som hade blif-vit konungen gifna, äfvensom dennes egna arfve- och köpegods, hvaijemte

1 A[n]no d[omi]ni Mcdlxiiii d[omi]nica an[te] Mathei o [b i i t] atrenu[ns] miles d[omi]n[u]s 01au[us] Axels[on] capitane[us] Wisborg: Eode[m] a[n]no d[omi]nica post ... f[rate]r ei[ns] d[omi]n[u]s Philipp[us] Axels[on] nobilis miles: orate deum pro eis (År 1464 söndagen efter Mateus’ dag dog den stränge riddaren herr Olof Axelsson, höfridsman på Visborg; samma år, söndagen efter . . . [dag], hans broder herr Filip Axelsson välboren riddare, bedjen Gud för dem).