Sida 47
Folkungatidens slut. 1350—1389
36. Fartyg från 1300-talet (efter ett engelskt sigill).
tornet och med bågskyttar vid murtinnarna. En här af 1800 man mötte danskarne utanför staden, den nedgjordes och dermed var stadens öde afgjordt. Borgmästare och råd kapitulerade och Valdemar ryckte in med sin har genom ett hål som han låtit rifva i muren, så bredt att hans krigare kunde gå elfva man i ledet. Staden brandskattades, men fick till ersättning ett privilegie-bref. Fogdar tillsattes på landet, och när Valdemar sålunda försäkrat sig om denna nya vigtiga besittning, vände han den 28 augusti hem, medförande rika skatter samlade i staden och på landsbygden. Ett kors (fig. 32—34) utanför stadsmuren, i hvilken man ännu kan urskilja det stycke, hvanned den af Valdemar gjorda luckan fyldes, vit-nar än i dag om Visby fall. Ett annat kors (fig. 31) upprestes vid slagfältet i Mästerby socken.
Så snart budet om Visby olycka hunnit till hansestäderna, förbjödo de all handel på Danmark. Konung Magnus, som allt sedan årets böljan hade rustat, sände några af sina män till 1
Tyskland för att afsluta ett förbund med städerna. Ett sådant kom ock till \ stånd, ehuru på vilkor som voro för Sverige orimligt hårda. Konung Magnus skulle ställa 2 000 man jemte nödiga skepp, städerna skulle sända 27 koggar (med 100 mans besättning å hvar), ett mindre skepp, 24 skutor och 2 740 man. Ehuru det för städerna var af allra största vigt att förekomma vidare våldsgerningar från Valdemars sida, lofvades från Sverige, att de skulle, för sina omkostnader, fa i sina händer Bohus med Marstrand som dock kunde utbytas mot Varberg. Återvans Skåne, skulle städerna i stället för det tidigare lemnade fastet få Helsingborg med hvad dertill hörde, Skanör, Falsterbo och Ellenbogen (Malmö) med der varande marknader. När de af inkomsterna,. ! som härifrån inflöto, hade gjort sig betäckta för sina utgifter, skulle de åter-lemna Helsingborg, men behålla återstoden ännu i två år. Skulle något af j
det, som sålunda åt dem lemnades, gå förloradt, hade städerna derför alls intet j
ansvar. Vid samma tillfälle (det var den 9 september, på en hansedag i Greifs- ] wald) gåfvo8 åt städerna de vidsträcktaste privilegier för deras handel på Sverige. j
Fiendtlighetema skulle börja redan samma höst, men uppskötos sedan till slutet af mars Det synes dock, som om städernas flottor icke kom-
mit till stånd förr an något senare, men i stället var manskapet ökadt med tusen man. Å hansans vägnar förde borgmästaren i Lfibeck herr Johannes VVittenborg befälet. Det var meningen att vända sig mot Kjöbenhavn, men konungame Magnus och Håkan, hvilken nu var faderns medregent i SverigeT sände bud med begäran, att man framför allt skulle söka taga Helsingborg.
Källa: Project Runeberg ·