Sveriges medeltid, senare skedet, från år 1350 till år 1521

tjenare.» Kapitlet skref till honom i samma bref: »Vi bedja eder kärligen, hvad vi ock fulleligen tilltro eder, att I icke viljen, för Gnds och den helige Eriks och vår ödmjuka böns skull, vara oss och allt klerkeriet i Upsala biskops--döme ogunstig eller misstänkande i följd af det som ligger mellan vår nådige herre erkebiskopen och eder, och att I aldrig härefter mer än hittills med gästning eller annorledes betungen oss eller dem. Gud vet, att vi aldrig halva befattat ej heller ämna befatta eller bekymra oss med annat än Guds tjenst och den heliga kyrkans ärenden, såsom oss tillhör, utan vilja vi hellre natt och dag bedja for Sveriges rikes bestånd och sällhet och för alla in-fcyggames beskärm, kärlek och sämja.»

Gång efter annan hade folket uttalat sig för konung Karls återkallande. På det ofvan (s. 343) omtalade inbjudningsbrefret af den 1 november 1466 svarade han med löfte att komma nästa vår, derest man kunde gifva honom betryggande forsäkringar, men när våren kom, ansåg han icke ställningen Nådan, att han kunde komma åter, i synnerhet som han vid denna tid befann Nig i stor penningförlägenhet. Omsider hölls den 21 september 1467 ett möte i Stockholm, i hvilket äfven allmogen från mellersta Sverige och köpstadsman deltogo, och beslöts der, att man aldrig mer skulle erkänna konung Kristdem, utan i stället inkalla konung Karl. Herr Greger Mattsson (lilja) och herr Fader Ulfsson (sparre) afsändes till Raseborg för att öfverföra inbjudningen.

Den 12 november 1467 höll konung Karl sitt högtidliga intåg i Stockholm. Herr Erik Axelsson drog sig tillbaka till sina län i Finland och de vigtigaste ledarne för det nu krossade motpartiet gåfvo konungen hyllning. Erkebiskop Jöns hade sökt en fristad på Borgholms hus, och der afled den orolige, hersklystne, hänsynslöse mannen den 15 december 1467.

Konung Karl Knutssons tredje regering. 1467—1470.

Konungen låter hylla sig i flere landskap. — Ivar Axelsson (Tott). — Mötet i Halmstad, juli 1468. — Krig med Danmark. — Axevall, nppbrlndt af danskarne den 30 jnni 1469. — Hansan söker medla freå. — Storminnens affall. — Konnng Karl dir den 16 maj 1470.

Som konung Karl allenast återtagit den krona, som för nära tjugu år Nedan på lagligt sätt hade blifvit honom af svenska folket lemnad, behöfdes visserligen icke nu att iakttaga de ceremonier, som annars beledsagade en honungs regeringstillträde. Men i följd af det split som hade rådt i riket fann konungen det lämpligt att företaga en färd genom flere landskap, for att af deras inbyggare mottaga nya, formliga trohetsförsäkringar. Man synes hafva varit trött af de ständiga striderna och sökte att skaffa borgen for framtida lugn. När i midten af mars 1468 säkra underrättelser om erkebiskop Jöns’ död hade kommit till mellersta Sverige, beslöt man på ett rådsmöte i Örebro att drifva det derhän, att till erkebiskop skulle väljas — hvilket ock sedermera skedde — en konungens frände, herr Tord, dekan i Linköping.