Sida 38
10. Regeringarnas försök att lösa arbetarfrågan
skulle ge utslaget — har nekat ingripa. En politik, som är så mycket mer klandervärd som han, genom att upplösa de fria fackföreningarna, beröfvat arbetarne en god del af deras förmåga att själfva skydda sig.
*
I Österrike är det, sedan lagen af 8 mars 1885, betydligt mycket bättre stält så väl med fabrikslagstiftning som med fabriksinspektion; — om Ungern gäller detsamma blott med vissa förbehåll. Fabriksinspektörerna äro själfständigare och bättre organiserade och äro modigare vid missförhållandens afslöjande än de tyska. I Österrikes fabriker får arbetaren ej arbeta mer än 11 timmar på dygnet — således en “normalarbetsdag“, hvilken visserligen är lång nog och från hvilken talrika, som det påstås mycket talrika, undantag kunna göras och göras. Det är dock en förbättring mot det före 1885 i fabrikerna ej sällan före kommande 18 timmars släpet. Om barn- och kvinnoarbetet, skydds- och helsovårdsinrättningar och söndagshvila finnas flera goda, blott i Schweiz och England öfverträffade bestämmelser. Det har dessutom varit tal om inrättandet af “arbetskamrar“ för bevakandet af arbetarnes inträssen. Det förtjänar tilläggas att allmän valrätt ej finnes i Österrike, och att det hufvudsakligen är de konservativa, som, under det liberala borgaredömets häftiga motstånd, genomdrifvit ofvannämda arbetarelagar. Ett, med det bismarckska i häftighet täflande förföljelsenit mot de, för större politiskt inflytande kämpande arbetarne saknas ej häller i Österrike — lika litet som mot socialismen riktade undantagslagar.
*
Den engelska fabrikslagen af 1878 utgöres i sin första afdelning af allmänna bestämmelser angående helsovård och skydd för lif och lem samt förordnar att i tygindustrierna kvinnornas och ynglingarnes arbetstid ej får öfverstiga tio timmar dagligen samt barnens ej fem. Dessa regler hafva med vissa ändringar tillämpning på alla andra fabriker och värkstäder. Vidare finnas förordningar om söndagshvila, om barnens skolbesök, om olycksfalls anmälande för myndigheterna o. s. v. I sin andra del innehåller lagen bestämmelser för arbetarnes skydd i en mängd särskilda industrier, under det lagens tredje afdelning handlar om fabriksinspektörernas, fabriksläkarnes och de tillåtna domstolarnes myndighet, samt slutligen den fjärde afdelningen är en samling af öfriga smärre bestämmelser.
Källa: Project Runeberg ·