Sida 212
Emellan Amstäg och Fluelen.
»Det ar ett väsende, som mannen sjelf kallat till lif.»
»Likväl alltid med förutsättande af något fruntimmers-biträde.»
»Hon är född ur skötet af Ert förtryck. Hon är en frukt af Edra sjelftagna, illegitima prerogativer.»
»Men äro prerogaliverna illegitima, hvad böra vi då tro om afkomman?»
»Att den tar sig sjelf ratt, om man icke ger henne den. Den tid kan komma, dä trots ställes mot trots.»
»Till och med »Upproret i Seraljen» blir ju stilladt med tjenliga medel — låtom oss således hoppas det bästa.»
»Men Ni bör skilja emellan cjvinnorna i Oster och dem i Vester. Man har ännu icke, allt prat oaktadt, hunnit inbilla oss, att vi äro födda slafvinnor.»
»Ni nämnde nyss något om en viss böjelse för sentimentalitet, om någon benägenhet för livad Ni kallade: stora passioner. Ligga icke här länkarne till en boja, — gryet till ett slafveri ?»
»Der ligger gryet till en revolt, om Ni så vill. Vår sentimentalitet måste resa sig upp mot mannens råa hårdhet, hans känslolösa för- ' tryck — våra stora passioner måste komma oss till hjelp, för att bistå oss att uppbära den olika striden — kärlek till frihet, lystnad efter hämnd äro stora passioner.»
Källa: Project Runeberg ·