Sida 273
La Dame Noire. Skizz från Milano.
Det finnes i de flesta liufvudstäder manliga existenser, dem man ovägerligen hvarje spektakelafton, utom i händelse af det mest tvingande förfall, återfinner vid utgängarne till en theater. De äro, till sitt yrke, observatörer. De observera då damerna stiga i sina,vag-
nar, De beundra denna rika, blomstrande hårklädsel, endast till halfts skyld af en vårdslöst under hakan knuten schasvlett eller afen»Jeu-nesse», som man bär på liufvudet, då man icke mera bär den någor annorstädes — de insupa girigt det snart förbiflygande doftet af ambra och patschouli, som ångar från näsdukar, vältaligt svängda af sina täcka ägarinnor, under en djupsinnigt utförd recension öfver kören den, arian den, toiletten den eller solfjedern den — då dessa strålande skönheter sätta foten på steget till sina vagnar, följa våra observatörer med yrkesmessigt intresse deras uppstigande, tum för tum, fot för fot, följa, tills allt försvinner inom vagnsdörren och observa-törerne gapa i tomma rymden. Och fasthållande denna bild af behag, elegans och rikedom, drömma de sig sedan till allt hvad lyxen har glänsande och yppigheten förföriskt, ana de sig in i pragtens galasalar, i det förfinade nöjets festliga kretsar, tömma öfver dem alla blommorna ur fantasiens fullhorn, måla "der al fresco alla retande bilder af glans och glädje.
Likväl skall man kunna anmärka, att denna ras observatörer på en sednare lid är i ett
Källa: Project Runeberg ·