Sida 419
fAoELN med SBGEBSTENEN, SPRÅNGÖBTEN OOH LIFSXMNBT. 177
bredda daken ftfven kunna vara hvit.^ Denna saga om hackspetten var för öfrigt känd redan af Plinius, hvilken i sin Historia naturalis (X, 18) berättar ungefär det samma, som här anförts, med det tillägg dock, att den inslagna pluggen far ut med brak (cum crepitu arboris).
Men det är, såsom sagdt, icke endast den alt motstånd besegrande, den alt öppnande grenen, som den svarta hackspetten besitter: han innehar också den därmed mycket likartade, alt besegrande stenen. Enligt en anteckning från Skåne bär spillkråkan i sin mage tvänne stenar, den ena gul, den andra röd. Den senare afvärjer, om man bär honom i en linnepåse under vänstra armen, all trolldom — han håller altså de onda maktema fjärran; den förra har kraft att väcka häftig kärlek — att såsom Skimirs trollstaf öppna hjärtan'. Visserligen känner jag ej någon mer uppgift om hackspetten såsom innehafvare af segerstenen, men likasom han under århundradens eller rättare årtusendens lopp fått dela med sig gudagrenen till åtskilliga andra fåglar: skatan', svalan^, och tuppen^, har han äfven åt några fått så godt som helt afstå segerstenen. Dessa hans arftagare äro korpen, svalan, vipan, tuppen samt äfven tjädern och örnen.
Korpstenen, hvilken uppgifves vara röd, möter inom folksägnen och folktron så väl inom vårt land* som i Finland' och på Färöarna.® Enligt de vanliga svenska uppgifterna har han egenskapen att göra bäraren däraf osynlig, men enligt den södermanländska likasom den färöiska anteckningen förmår han dess utom i likhet
* J. Obimx: anf. arb. sid. 925. — A. Kuhn: Die herahkunft des feuera und des göttertranks. Berlin 1859. S. 214. — HtU var ock enligt Plinius den dok, hvaii druiderna upphemtade den heliga misteln, likasom enligt Tacitus den duk, hyarpä den germanske prästen kastade lotterna af den heliga trädgrenen.
* Eva Wigstböm: Djurlifvet i folkets tro och sägner ^ sid. 177, i Svenska fornminnesföreningens tidskrift. B. 10. Stockholm 1900.
' A. Kuhk: anf. arb. sid. 216.
* Sva Wiobtböm: anf. upps. sid. 175.
* Jfr förf» anf. uppe. Om fastlagsriset, sid. 272, 273.
* J. Wahlfisk: anf. upps. sid. 104. — G. O. Hyltén-Cavallius: Wärend och Wirdame. D. 2. Stockholm 1868. Tillägget sid. xxxv. — Eva Wigstböm: anf. upps. sid. 176.
' Z. S.: Folktro och plägseder i mellersta Österbotten, Separat. S. 112.
* H. Pbtbbsen: Om Nordboemes Gudedyrkelse og Oudetro i Hedenold. KJÄbenhavn 1876. S. 87, 88. — ÄntiquaHsk Tidskrift Kristiania 1850. S. 205.
12
Digitized by
Källa: Internet Archive ·
