Sida 106
Minnen från Medeltiden
”Än alla de Herrar i rikena bo, Wi kärare ingen hade”. ”Wid Risbärgba kloster wi woro i gålir Stoltz Elisif Ehr dotter wi sägo, Herr Bernhards begähr til eder nu står, Om han henne kunde få ägha”; Tå Herr Erik Kong Albrect förstått, Han buga sig fyr honom deth mästa, ”Hwadan kommer mig fyre sa brott, Att Kong Albrect will Ostgötha gästa”. ”Aldrig kan Herr Bernhard Stoltz Elisif fa På denna här werldenes öö, Deth löffte hon gordt gåhr hon aldrig ifra I klösteret måste hon döö”, ”Hon är oeh födder i werldena fram Af ädlasti stämma oeh rot, Om hon Herr Bernhard skulle taga til man, Det woro wår ordning emot”; ”Hennes Moder den rika Fru Anna Af Norske Gylleroten är, Och jag des Fader så sanna Min härkomst af Jarlarna bär”, Det war den tyska Kong Albrect Swa wreder blef han till modz, ”Och jag skal förgöra all din släkt Och bortaga alla dina godz”, Kong Albrect stiger uppå sin häst, Hans sadel och sporrar woro ny, Om morgonen förn de mässan läst Han framkom til Risbergha by, Kung Albrect och Bernhard den lange man Sa gudelikan sig stälte, Så mången uthi klösteret försan Sin förbön för dem fälte,
Källa: Project Runeberg ·
