Sida 326
Singhalesiska
621
Singer-Singhalesiska
622
Situationsplan af Singapore,
. . : Katolska kyrkor. - 3. Moskéer. - 4.
kontor. - 9. Telegrafstation. - 10. Börs och klubb. - 11. Handelsbank. - 12. Sjömanshus. - -J3. Polishus. - U. Fängelse. - 15. Sjukhus. - 16. Brandstation. - 17. Bibliotek och museum. - 18. Kaserner. - 19. Hotel d'Europe. - 20. Kapplöpningsbana och mark för golfspel. (Till art. Singapore 2, sp. G20.)
1870-talet till socialdemokratien. Under de för Tysklands socialdemokrater svåra åren närmast efter socialistlagens antagande (1878) gjorde S. partiet stora ekonomiska tjänster. Han insattes 1884 i Berlins kommunalrepresentation och valdes s. å. till led. af tyska riksdagen för Berlins 4:e valkrets, som han representerade till sin död. 1887 sålde han sin andel i kappfabriken och egnade sig helt åt det politiska lifvet. Sedan 1890 var han
den tyska socialdemokratiska partistyrelsens ene ordf. (Bebel var den andre) och ledde med utmärkt skicklighet de ofta stormiga förhandlingarna på de årligen återkommande partikongresserna. I riksdagen var S. en bland partiets oftast anlitade talare och visade sig där som god taktiker, vida lugnare än den lätt uppbrusande Bebel. Han samverkade på de socialdemokratiska partidagarna i Stuttgart 1898 och i Dresden 1903 med K. Kautsky vid häfdandet af partidoktrinerna i deras strängaste form emot E. Bernstein och dennes "revisionistiska" meningsfränder. V. S-g.
Si'nger, Wilhelm, österrikisk tidningsman af judisk börd, f. 26 nov. 1847 i Wien, är sedan 1886 hufvudredaktör för den vidt spridda och inflytelserika Wientidningen "Ncues Wiener tage-blatt". S. är ordf. i Österrikes båda förnämsta tidningsmannasammanslutningar och tog 1894 ledande andel i bildandet af Internationella pressföreningen (se Pressföreningar, sp. 187). I denna har han från dess början varit ordf. och som sådan presiderat vid de internationella press-kongresserna.
Si'nger, Sigmund, ungersk tidningsman af judisk börd, f. 1851, blef efter juridiska studier i Wien medarbetare i "Neue freie presse" och var 1876-1906 nämnda tidnings korrespondent i Budapest. Sedan 1906 är han hufvudredaktör för den stora Budapesttidningen "Pester Lloyd". För de ungerska tidningsmännens sammanslutning har han varit träget verksam. S. har som politiker alltjämt tillhört den gammalliberala, numera af Tiszas nationella arbetsparti företrädda riktningen; han är sedan 1912 led. af Ungerns magnathus.
Singhala, inhemskt namn på Ceylon (se d. o.).
Singhaléser, folkstam på Ceylon, uppkallad efter öns inhemska namn Singhala (se Ceylon, sp. 9, samt pl. Asiatiska folk och Asiatiska kulturföremål, sp. 175-176).
Singhalesiska (eng. singhalese,sinhalese],språkv., namn på Ceylons tal- och litteraturspråk (af önam-net, sanskr. Simhala, päli Slhala}. Den äldsta formen af singhalesiska (från 1100-talet) benämnes elit, eluva 1. helit-basa (af Hela, ett namn på Ceylon), som tillika är namn på det af sanskrit och päli-element starkt uppblandade konst- och skaldespråket på Ceylon. Den litteratur, som uppstod i och med buddismens införande till Ceylon (omkr. 300 f. Kr.), då kommentarerna till de buddistiska skrifterna öfversattes till singhalesiska, har gått förlorad utom så till vida, att den buddistiska kommentarlitteraturen öfversattes till päli, på hvilket språk Buddhaghosa o. a. kommentatorer och teol. författare affattade en rik buddistisk litteratur. Från slutet af 1100-talet (Paräkrama-bähu I) börjar en rik religiös, historisk, filologisk och poetisk litteratur, som efter en höjdpunkt på 1400-talet af-stannar på 1500-talet. Från 1600-talet skedde en
Källa: Project Runeberg ·
