Sida 208
Ræfsta balkær
208
Eæfsta B. XXVI.
uita, a Lionga þingx fæmtinne uita mæþ eþe fiughurtan manna, at han gik laghuarþær af Lionga þingi mæþ lagha eþum ok lagha domum. §. 1. Nu kombær han egh til Lionga þingxs ok will ængin ræt gæra, þa skal læggia
5 Lionga þingxs fæmt hem til hans. Will han æn þa ræt gæra firi huwzs malit ok uita forfall sin, sum för uaru skild, þa uari æn saklös. Uil han egh æn þa ræt gæra ok ær þæt fiæþærtiught mal, sum hanum uar stæmt firi, þa skal han friþlös fara um alt landit ok bo hans skiptis. Nu æn þæt ær
io firi minna æn fiuratighi märka sak ok gær han egh ræt a Lionga þings fæmt, þa faldær in sakin a han ok tolf markær firi Lionga þingit. Siþan skal han atær up byria at stæmna firi fallet þry þing ok þreia fæmtir; uill han egh ræt gæra, þa skal fiarþa Lionga þing stæmna. Þa skal han
15 a Lionga þinge biþa, til daghær takær at liþa fram; will han æn þa koma ok ræt gæra, þa skal han egh uitnum a han ganga. Nu uill han egh koma ællas kombær ok uill egh ræt gæra, þa skal han mæþ uitnum fram ganga: þæt
1. Detta ställe är i textkodex uppenbarligen fördärfvadt, såsom också upprepningen af in-finitiven uita ger anledning att tro. Två andra handskrifter utelämna det senare uita, hvilket förfarande ger mening. En tredje utelämnar orden a Lionga þings fæmtinne uita, hvarom Schlyter i en not utlåter sig gillande, om icke i st. f. fa a lian vitzs orþ uita a Lionga þingx fæmtinne uita bör läsas: ælla a Lionga þingx fæmtinne, þa a han vitzs orþ uita mæþ eþe o. s. v.
2, 3. Här hafva vi en fullkomligt regelrätt halfstrof i kviðu-háttr (Lind: Om rim sid. 68):
han gik laghuarþær af Lionga þingi mæþ lagha eþum ok lagha domum. 13. Textkodex har fæld i
st. f. den i tre andra handskrifter förekommande varianten fallet, som Schlyter emellertid föredrager och i Ordb. förklarar vara bestämd förrn tåfáll n. 1) fall. . . 4) försummelse; stæmna firi f atlet o: om han ej godvilligt utbetalar det, hvartill han blifvit dömd. — ,,Men läsarten fæld kan väl försvaras såsom ett fem. abstr. till vb. fælla i betydelsen försumma", säger Tamm i Uppsalastudier sid. 34. — Dock förekommer i alla handskrifter uttrycket firi all fallin (följ. sid.), plur. best. form af fall, hvilket öfversattes: för alla försummelserna, d. ä. för alla de ting och fämter, vid hvilka han försummat att inställa sig.
15. daghær i ak ær at lif a fram o: dagen börjar lida mot sitt slut.
Källa: Project Runeberg ·