Sida 32
Kapitel 2
Den 1 Juli, då han åter kom till ön efter en i hög grad märklig resa norrut, hvarunder äfven Spetsbergen upptäcktes, var man icke i land; och oenighet mellan Barentz och John Cornelisson Rijp, befälhafvare på det andra af expeditionens båda fartyg, vållade att dessa skiljdes åt, hvarvid den förre gick öster-, den senare norrut. Öfver sju år var ön nu obesökt, till dess engelsmannen Stefan Bennet kom till densamma d. 17 Augusti 1603, utsänd af en Francis Cherie för handel på Lappmarken och för att sedan gå på någon upptäcktsresa. Han benämnde då ön Cherie Island efter sin patron. Ehuru allt det byte, han denna gång fick, endast bestod af två räfvar, ett stycke blymalm och några hvalrosständer, kom han dock åter dit det följande året, och gaf genom den erfarenhet han då gjorde anledning till ett af de mest lönande fångstföretag, hvari Europas nationer någonsin täflat med hvarandra. Den ofantligt vinstgifvande jagten i norra polarhafvet blef nemligen en följd af denna resa. Af foglar funnos då på denna ö en sådan mängd, att de betäckte marken och flögo i så stora flockar, att de förmörkade solen. Hvalross fann man till tusental, och samma förhållande fortfor under de närmast följande åren, och detta djur blef nu föremål för regelbundna fångstresor. För hvarje år blef denna jagt allt förmånligare, sedan man blifvit mera förfaren i sättet att döda hvalrossen samt
Källa: Project Runeberg ·