Sida 49
III.
Senare delen af min barndom och början af ynglingaåldern, öfver hufvud betraktad.
Bildande inflytelser i hemmet. – Lekar och nöjen. – »Öfveransträngningen i skolorna». – Början till studier. – Politiska sympatier och antipatier. – Läsning af skönlitteratur. – Barnsliga sysselsättningar. – Fallenhet för »distraktioner».
Jag afbryter den kronologiska ordningen, ty jag kan icke noga åtskilja tidpunkterna för det, som jag nu har att säga. Tiden innefattar ungefär lefnaden från åtta år till femton (1824--1831). De första åren, 1824--26, utgjorde en mycket fruktbar tid för min själsutveckling. Att de följande åren så blefvo, är mindre anmärkningsvärdt, ty då befann jag mig i en utvidgad omgifning, och mitt bokliga bildningsarbete utbredde sig i större omfång, men äfven under de föregående åren, då min verld icke var större i omkrets än barndomshemmet och skolkammaren hos Stenman, rörde sig utvecklingen med rastlös fart. Det barnsliga hufvudet arbetade oupphörligt, tillgängligheten för intryck var mycket stor, minnet var friskt, inbillningskraften var hejdlös, gränslös, tygellös. Näringsämnen för de andliga barndomskrafternas lif hade jag i stor mängd. Ej såg jag just mycket annat än hvardagsomgifningen, men på Upsalabesöket 1824 och Norrköpingsresan hade jag dock, så att säga, tittat ut litet mera i verlden, än just hvarje gosse vid den åldern har tillfälle att göra.
