Sida 69
IV.
Skolgosselifvet i Vesterås 1825—28.
Läroämnen och lärosätt. – Lärare. – Skoltukt. – Penalismen. – Cursor och vicarius. – Hem i Vesterås. – Skolkamraterna. – Skilsmessan från föräldrahemmet. – Ledsamheter och nöjen. – Vesterås p6 1820-talet. – Mellan terminerna. – Tvenne minnen.
Den 28 sept. 1826 blef jag intagen i Vesterås trivialskola eller, såsom läroverket också kallades, högre lärdomsskola. Min inträdesexamen lärer väl gått bra, efter som jag fick komma i en högre klass, än jag hade hört vara beräknad. Jag kom i »classis qvarta», skolans högsta klass. Det visade sig också snart, att jag var tillräckligt underbygd för det, som lärdes i denna klass, dock med undantag af ett ämne, i hvilket jag var kommen till högre flygt, än vingarne ville bära. Detta ämne var aritmetik. Nog hade jag hos Stenman räknat både sorter, bråk och regula de tri, men jag hade behöft öfva mig mycket mera. Och nu fans ingen aritmetik i den klass, dit jag kom, detta ämne var undangjordt i de lägre klasserna, dem jag hade flugit förbi. Följden blef, att jag fick förblifva sådan jag var, klen i räknekonsten, och deraf har jag ondt ännu i dag.
Läroämnen voro, så vidt jag kan minnas, följande. Först och främst latin. Jag fick läsa Ciceros bok »De amicitia», Curtius och Ovidii Metamorfoser samt Virgilii Ekloger. Utom dessa romerska författare lästes Vossii Rhetorica och Schedvins Prosodi. Rhetorican var skrifven på latin, men Prosodien på svenska. I grammatik begagnades Sjögrens upplaga af
