Sida 509
XV.
Mitt lif såsom professor i Lund 1856—1862. (Fyratio till fyratiosex års ålder.)
Lifvet vid fyratio års ålder. – Skåne och skåningarne.– Lifvet i Lund. – Lärare- och författareverksamhet. – Strödda minnen från Lundatiden.
Jag befann mig nu vid en vändpunkt i mitt lif i flere afseenden. Jag skulle inträda i en ny verkningskrets, och jag var fyratio år gammal. Den förändrade verkningskretsen kunde efter omständigheterna betyda mycket eller litet. De svenska universiteterna äro hvarandra så lika, att en flyttning från det ena till det andra icke nödvändigt betyder något annat, än att man begifver sig från Upland till Skåne eller tvärt om. Men särskilda förhållanden kunna göra ombytet betydelsefullt, såsom det blef för mig. - De upplefda 40 lefnadsåren be- tyda alltid något. Fredrika Bremer har skrifvit en uppsats, tryckt - om jag rätt minnes - i den vittra kalendern Linnæa Borealis med titel »Vid 40 år». Hon prisar den åldern, ty då är ungdomens oro genomarbetad, man har sin ståndpunkt i lifvet, det är afgjordt hvad man är, hvad man blifva kan och skall. Är då allt väl bestäldt, breder sig ett visst lugn öfver lifvet, det breder sig ut både tillbaka öfver det förflutna och framåt mot det kommande. Så har jag förstått författarinnans mening, och jag instämmer. Men de 40 åren betyda äfven något annat. De betyda, att efter all sannolikhet
