Tillbaka Read Runeberg

3. Lutterska tiden. Första Afdelningen. Gustaf I och Erik XIV

Originalsida 105
Originalsida 105
Originalsida 104
Originalsida 105
104–105

Sida 105

Om Dalejunkären och det andra Dale-upproret

105

tyckte biskop Sunnanväder vara för sina afsigter passande. Han intalade honom att utgifva sig för Sten Sture den yngres äldsta son, herr Nils, och att söka uppreta Dalkarlarna med klagomål öfver, huru konungen för afund skull förföljde alla Sturarna. Slutligen underrättade han Jöns noga och väl om allt, som angick Sturarna, på det han ej genom okunnighet härom skulle förråda sig. Efter detta blef Sunnanväder kallad till Stockholm, samt derstädes halshuggen, som förut är omnämndt.

Men Jöns beslöt att draga nytta af det, han fått lära sig, och blef ingalunda skrämd af sin mästares missöde. Han styrktes så mycket mera uti detta sitt förehafvande, som den rätte Nils Sture, en gosse om tretton år, vid denna tiden dog i Stockholm, Jöns begaf sig då långt upp uti Dalarna till Leksand, Orsa och Mora socknar. Här gick ban omkring i bygden, beklagade sig högligen öfver konungens hårdhet och gudlöshet och inbillade Dalkarlarna allehanda osanningar. Sedan de sålunda hvar för sig voro uppretade, sammankallade ban dem alla till ett möte, hvarest ban framstod och talade mot konungen. Han sjelf, sade han, hade tillika med sin moder, fru Kristina och sin yngre Irodcr varit hållen uti konungens hof föga bättre än uti ett fängelse. Han hade för konungens afunds skull ingenting fått i sin barndom lära; ja, han var så förhatlig för Gustaf, alt denne städse grep efter värjan, så snart Nils Slure kom för hans ögon. Derföre hade han nu flytt från en sådan tyrann och lemnade sig uti de redliga Dalemäns händer och beskydd. Sill lif aktade han dock föga emot det, att konungen förderfvade hela riket-, i thy ali han så lungt beskattade bönderna, mördade biskopar, plundrade kyrkor, förstörde kloster och förkastade den kristna tron, varande sjelf den argaste Lullcran och hedning och uti allt olik den älskade riksföreståndaren herr Sten, hans salige fader. Då ban nämnde dennes namn, begynte ban att bitterligen gråta, föll sjelf

Källa: Project Runeberg · ·