Sida 261
Belägringen af Bohus
261
bort stången, men stoppade sjelfva fanan i byxorna, och skyndade sig sedan undan så fort, ban förmådde. Svenskarna, i sjelfva verket slagne, drogo sig tillbaka. Danskarna stodo qvar, som segervinnare, dock vågade de ej förfölja de ännu efter nederlaget talrikare svenskarna.
tjugondeförsta kapitlet.
BELÄGRINGEN AF BOHUS.
Från Bohus och Elfsborgs fästningar gjorde danskarna ofta härjande infall uti Westergötland; derföre var konung Erik ganska angelägen om att intaga dessa båda ställen.
I början af år 1565 anförtrodde ban detta värf åt Ake Bengtsson Ferla. Denne angrep Bohus, besköt och stormade det, men förgäfves. Efter tre månader blef ban afsatt, ty Erik ansåg det vara herr Akes fel, att intet uträttades.
Efter honom förordnades Per Brahe. Men nu gick det ännu sämre. Brahen förmådde ej hindra danskarna att undsätta Elfsborg med mat och manskap. Brahen sade, att knektarna ej kunde förmås, att löpa till storms mot det väl befästade slottet. Då befallte Erik, att Brahen under någon förevändning skulle locka en hop af dem öfver till den holmen, som slottet låg på. Sedan skulle ban hastigt föra bålarna tillbaka och lemna folket ulan mat och tillika utan skydd mot slottets kanoner, så att de af hunger och förtviflan skulle drifvas till att storma. Per Brahe ville ej utföra en så grym. befallning; hvadan ban också föll i onåd, och blef afsatt.
Efter honom förordnades Karl de Mornay; men efter en kort tid blef Erik missnöjd och afsatte honom.
Sedan kom Ivar Månsson Sljernkors. Äfven han kunde intet uträlta och blef snart afskedad.
På sidan nämns Per Brahe
Källa: Project Runeberg · ·
