Sida 194
Om prinsessan Cecilia
194
het, uppretade hans bitterhet mot fadren och brödren, och deltogo uti hans många utsväfningar, hvilka spridde mycken förargelse kring landet. Erik utsatte spioner på sin fars alla yttranden och företag, och då Gustaf lät något ord falla mot Erik, buro de straxt fram det. Den obetänksamme Erik dolde ej sitt missnöje deröfver, utan lät det utbrista både i häftiga ord och i sina bref till den gamle. Gustaf harmades högeligen. Del är mig fast misshageligt, skref han, alt du låter sådana paddor löpa med sina lögner för dig. Vi kunne, Gudi dess lof, nog skicka oss tillbörligt mot våra barn, ändock vi icke så höglärde äro i det latinska tungomål, som du kan vara. Det är ett gammalt ordspråk: «Om barnen också äro fyra och tjugu år, så är dock fadren äldst.» Erik började slutligen hålla möten med folket, insamlade penningar, samt utkräfde äfven särskildt tro- och huldhetsed af adeln, allt utan fadrens vilja och vetenskap. Gustaf tog delta illa vid sig. Fruktande uppror, inkallade han en stor hop tv-ska ryttare till sin lifvakt, och klagade högt och bittert öfver Erik, kallande honom för sin Absalon. Nära Var, att denne blifvit förklarad arflös. Han räddades likväl och blef återtagen till nåd för mångas, i synnerhet den af Erik så hatade hertig Johans förböner. Dock ökades ej brödrakärleken deraf. Att tacksamt erkänna en hatad fiendes välgerningar, dertill fordras en mycket högre och ädlare själ än prins Erik ägde, och de flesta aga.
fe iwt i ondenionde kapitlet.
OM PRINSESSAN CECILIA.
r» #
Ar 1559 om hösten blef prinsessan Katrina, den äldsta af konung Gustafs döttrar, förmäld med grefve Edzard af Ostfrisland. Hon var en god och förståndig furstina, dertill vacker och välskapad, liksom alla ko-
På sidan nämns
Källa: Project Runeberg · ·
